0.6

2.1K 22 0
                                    

Céline's perspektiv:

Tårarna rinner längst med mina kinder. Jag trycker mig förbi alla i högfart, jag vill bara här ifrån. Min mascara har säkert lagts sig sådär fint under ögonen. Om alla bara visste hur mitt mående gick ifrån toppen till botten på max fyrtio sekunder. Varför finns det så taskiga personer? Vad har jag ens gjort dom? Just nu vill jag bara här ifrån & lägga mig i min säng.

Tjugo minuter tidigare.

'Kolla Noel!!Han letar absolut efter dig med sin blick' jag ger Philippa en "stop it" blick. Hon bara ler innan hon sjunger med i låten som spelas av Sveriges mest om talade pojkband just nu, Hov1. Alla som har läst ryktet om mig och Noel skriker mitt namn så många gånger så att Noel själv måste höra det, då han glömmer sina verser ibland. Jag känner hur en hand placeras på min axel. Snabbt kollar jag på Philippa det är inte hon. Jag vänder mig om och en tjej står framför mig. 'Jävla hora' jag lägger min hand på min svidande kind som precis hade fått en örfil. 'Vad fan gör du? Är du inte riktigt klok!!' Phillipa skriker på tjejen som precis har slagit mig? Jag kan inte greppa detta. Mina tårkanaler börjar vattnas och jag försöker blinka bort de tårarna som försöker välla över. Håll ut. 'En hora som hon förkännar det' jag kollar mig runt för att se om någon har lagt märke till det som precis har hänt, men ingen verkar bry sig.

Killarna springer av scenen. Philippa kramar om mig & frågar minst hundra gånger om ifall jag har ont. Helt ärligt jag orkar inte bry mig om jag har ont eller inte. Tjejen kanske har rätt, jag kanske är en hora som förkännade att bli slagen 'Jag vill vara ifred ett tag'. Jag sväljer tungt innan jag trycker mig förbi alla i högfart med tårarna längst med mina kinder.

Noel's perspektiv:

'Céline' 'Céline' hennes namn skriks fortfarande över hela publiken inprincip. Jag glömmer mina verser lite då och då. Jag försöker att fokusera på det jag ska göra men det är ganska svårt när det enda man hör är någons namn man har träffat en gång. Som man höll på lite med på fyllan, komigen. Jag kollar igenom publiken för att se om jag skulle få syn på henne & det får jag. Damn, det var en klokren tolva jag höll på med. Visste att jag hade bra smak ändå, jag ser att en brun hårig tjej går fram till henne... men wtf?! Hon slår till henne. Jag hör Dantes röst skrika 'Taack för idaaaag ni var fantastiska!!!' och där springer vi av scenen. Det enda som jag tänker på är det som hände i publiken.

'Noel?Har det hänt något?' Axel sätter sig brevid mig i soffan. Jag skakar på huvudet. 'Nej,haha jag bara tänker lite' Axel nickar innan han gör sitt. Funderar på att leta upp någon tjej, hmm det ska jag göra. Jag reser mig upp för att gå ut till alla som står & väntar på den artisten de vill lyssna på. Det finns även ett litet nöjesfält precis brevid emellan parkeringen och scenen. Ingen verkar märka att jag har gått ifrån backstage. Jävligt skönt att bara vara mig nu, jag saktar inn mina steg när jag ser en tjej sitta själv på en parkbänk. Tur att Noel kan fixa det då.

Jag sätter mig utan att titta hur människan ser ut brevid mig, jag är ju ändå bara ute efter ett ligg. Snyftningar hörs tydligare, jag tittar på henne. 'Ehh,vad är det som har hänt?'

Céline's perspektiv:

Någon sätter sig brevid mig, jag orkar helt ärligt inte bry mig om det är nån jag känner eller inte. Jag sitter här och bara är jag, den riktiga jag. Några minuter går och personen sitter fortfarande kvar? Kanske har hens skjuts inte kommit en. Jag försöker dölja mina högljuda snyftningar så gott som det går, men det går inte så bra. Jag kan se suddigt i ögonvrån att personen vänder sig emot mig. 'Ehh,vad är det som har hänt?' jag stannar upp i mitt lilla snyftande. Noel. Jag torkar bort tårarna & tittar bort mot det andra hållet. 'Ingenting..' jag hör en stor suck, han känner inte igen mig? Vad trodde jag egentligen, arghh varför kan han inte bara försvinna från mitt liv. 'Jag är inte så lätt lurad' ett litet skratt släpper han fram innan han blir tyst igen. Jag tittar på honom, hans blonda hår har han försökt dölja med en svart keps. Lite gullig är han ändå på nått sätt. Hans blick hamnar på mig men han tittar snabbt bort när han förstår att det är jag.

____________________________________

Försöker göra långa kapitel men ibland e det svårt men ska verkligen försöka

Jag bryr mig inte | Noel FlikeWhere stories live. Discover now