Shots of Confusion (svenska)

Kapitel 1 /intro

Han hade alltid varit min bästa kompis som jag varit ihopsatt med. Enda tills den dagen då han lyssnade på sina instinkter och därmed tog beslutet att söka sig in till X Factor.

Eftersom mina föräldrar jobbade så mycket så var det barnflickor hit och dit som gällde för mig. Jag kan väl säga att jag var ett ganska envist barn som hellre ville ha mamma än någon random tjej som jag knappt mindes namnet på. Men det som intresserade mig mest, var killen i det blåa huset bredvid mig. Jag minns hur jag gick över till honom varenda dag och hans föräldrar var så trevliga och behandlade mig som deras egna dotter. När jag blev lite äldre, runt fem år, förklarade min mamma för mig att hon och Harrys mamma hade känt varandra sedan dem var små. Hon kom också från en extremt rik familj, precis som min mamma, men det hindrade inte henne från att gifta sig med mannen hon verkligen älskade istället för den hon förväntades älska. Jag började hänga hemma hos Harry allt mer och mer. Snart blev det en sådan stark vana att jag nästan tog fel på våra hus, fastän dem var så olika. Visst var båda gigantiska med hur många rum som helst, men Harrys var blått och mitt var rött. Men att svänga in på den smala grusvägen och traska förbi den stora vita porten intill det röda huset, utan istället gå vidare exakt fem meter tills den gråa muren täckt av murgröna visades kändes så naturligt.

När jag började skolan, ett år efter Harry, minns jag hur han alltid stod och väntade på mig under den stora eken, för att vi skulle gå till skolbussen tillsammans. Med tanke på det ett år som skiljde oss åt, kändes han precis som en storebror till mig. Jag såg upp till honom och hans viktigaste plikt var att beskydda mig. Så fort jag hamnade i slagsmål i skolan, var han alltid den som kom och satte stopp på det hela. Även fast han var kille, kunde jag ändå berätta allt för honom. Han förstod inte alls hur det kändes att ha mensvärk, men trots det var det alltid han som kom hem till mig med en ask choklad och tittade på min favoritfilm med mig.

Åren gick och jag hade inte många vänner förutom Harry. Eftersom jag alltid haft honom, hade jag inget behov av någon annan. Min barndom hade också vart lite speciell tack vare Harry. Istället för barbiedockor och små kattungar, hade jag spelat TVspel och byggt med lego. Jag varken betedde eller klädde mig som en kille, det var bara det att jag umgåtts med Harry och hans killkompisar i hela mitt liv - jag kände inte till något annat. Men på grund av allt detta, kom jag inte alls så bra överens med tjejer, vilket fick mina föräldrar att bli lite irriterade. Med deras fina sätt att leva, i det rika, blev jag tvingad till att ta ridlektioner och dansa balett, fastän jag inte alls ville. Jag ville hellre spela fotboll eller cricket, precis som Harry.

När jag fyllde femton och han sexton, insåg Harry att varken fotboll eller cricket var något han ville satsa på. Det som gällde för honom var musik. Med den fantastiska rösten han hade, dröjde det inte länge förrän han började fundera på X Factor. Jaaa, sök!, hade vi alla sagt. Med all positiv feedback han fick från oss, sökte han nästan på en gång. Till en början fortsatte allting som vanligt. Vi umgicks mycket, men något drog oss ifrån varann. Jag hade inte lyckas skaffa nya vänner och hans tid på X Factor tog mer tid än vad jag hade förväntat mig.

Bara något år därpå blev kontakten sämre. Harry hade flyttat till London för att fortsätta sin karriär. Han var alldeles för upptagen av sin fame och nu fanns det ingen tid kvar för mig. Jag själv insåg att jag inte kunde vänta i hela mitt liv på att han skulle komma tillbaka, med tanke på att de aldrig skulle hända. Så istället började jag träffa andra människor. När han inte långt därpå helt slutade höra av sig, började skandalerna för mig. Han hade lovat att ringa mig varje tisdag och fredag eftersom det var då han hade tid. Helt plötsligt hörde han aldrig av sig och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Med en blöt kudde fick jag tvinga i mig sömn varje natt. Alkoholen tog över och festerna lockade allt mer och mer. Att vara full kändes som en frihet och det var min enda utväg.

I mina föräldrars ögon hade jag förvandlats till en dålig tjej och det var nu dags att sätta stopp för mina handlingar. Därmed skickade dem iväg mig till en internatskola, där mitt liv skulle förändras. Dem sa att om jag skötte mig och gick ut med bra betyg så skulle dem köpa en lägenhet till mig i London, och att jag aldrig skulle behöva jobba för att tjäna pengar. Att inte behöva betala för mig själv i resten av mitt liv var ganska lockande, men när jag klev in i den stora skolbyggnaden var jag nära på att ångra mig. Det fanns inga killar, bara tjejer, överallt. Spydiga och odrägliga tjejer som alla hade fin uppväxt och kaxade upp sig till max. Jag trivdes inte ett dugg, förrän efter ett halvår då jag började öppna upp mig mer. Då kom Bellamie (Bella) in i bilden. Hon stack ut ur mängden precis som jag, fastän hon hade blont hår precis som nästan alla andra tjejer. Men vi insåg på en gång hur lika vi var, vilket gjorde att vi fort blev bra vänner. Jag pluggade skiten ur mig i två år för att lyckas få de höga betygen mina föräldrar förväntade sig. Jag var trots allt smart och med lite vilja kunde jag lyckas.

När de två välförtjänta åren hade gått, slutade jag skolan med både högsta betyg och en ny bästa vän. Mina föräldrar höll självklart vad dem lovade och en lyxig lägenhet bestående av en hel toppenvåning blev min. Jag fick nu göra vad jag ville med mitt liv, bara jag skötte mig någorlunda och inte flippade ur totalt. Det var skönt att ha ett sånt stort ansvar vilande i mina händer och jag kände mig trots allt som den lyckligaste människan i hela världen.

-

"Gray, skynda på lite!" ropade Bella och lutade sig en aning i ett försök att se in genom springan till min gigantiska walk in closet.

"Jag är påväg, men jag kan fan inte hitta skorna!" ropade jag tillbaka. Efter allt rotande, såg nu garderoben ut som en svinstia med kläder och skor överallt. Just då kunde jag skymta de svarta klackskorna med silvrig nitar på, sticka ut från en låda. Det var mina absoluta favoritskor och jag skulle aldrig kunna åka på semester utan dem. "Jag hittade dem!"

Med våra proppfulla väskor, mina guldfärgade och Bellas gröna, sprang vi nu mot taxibilen som väntat lite väl länge utanför min lägenhet.

Bellas kusins gigantiska, otroligt fina och exklusiva campingställe väntade på oss. Så länge vi ville under sommaren skulle vi, tillsammans med en massa kändisar och rikt folk vara där, festa och bara ha det kul. Jag längtade så otroligt och ju närmare USA vi kom, desto mer taggad blev jag.

Min första fanfic påbörjad dåååå.. ja, vad ska man säga? Är så jävla excited på vad ni kommer tycka, bubblar i magen på mig (haha). Hoppas ni tycker om inledningen, försökte få den så lite komplicerad så möjlig så att ni skulle hänga med. Men nu vet ni i alla fall handlingen, ungefär. 

& så vill jag bara tacka min sjukt goa vän som gjort omslaget till denna bok, Chirinne här på wattpad. Gå & läs hennes grymma bok btw.

- Charamelle