Shots of Confusion (svenska)

Kapitel 6

Grace's perspektiv:

Vi satt allihopa tillsammans runt elden. Klockan var runt åtta och middag serverades med både grillat och annat gott. Nu var det dags för grillade marshmallows och några akustiska gitarrer var utspridda lite här och där. Själv satt jag vid Luke och de andra killarna där Calum och Luke höll i varsin. Det var trevligt att samlas alla tillsammans för att göra det hela lite annorlunda. Min blick fördes genom folkmassan för att kunna se om jag kände igen någon. De flesta satt grupperade tillsammans med bandmedlemmar eller kompisar. Bella och jag satt däremot en bit ifrån varandra då hon absolut var tvungen att sitta med Beau. Jag visste inte riktigt statusen mellan dem två, men jag visste att min och Bellas kontakt hade varit lite sämre de senaste dagarna. Enda sedan hon och Beau upptäckte varandra så hade dem vart oskiljaktiga. Jag undrade om det inte hade börjat gro lite kärlek mellan dem.

Vi satt och bytte blickar med varandra, jag och Bella. De flesta sjöng med i låtarna som spelades. Lugna akustiska och harmoniska låtar. Det tystnade för en sekund och därefter hörde jag en ny gitarrmelodi bryta tystnaden. Jag vred på mig för att se vem eller vilka som nu stod på tur. Där satt Niall med sin träfärgade gitarr och lät fingrarna dansa över strängarna. Jag kände igen melodin, det gjorde jag.

Bredvid Niall satt Harry. När jag kollade på honom fångade han genast min blick som jag inte kunde slita mig ifrån. Allting stängdes ut, all sång och musik. Det var bara vi, han och jag. Tillslut såg jag hur han förberedde sig och några sekunder därpå öppnade han munnen och lät orden flyta ur honom som om det vore självklart.

"I won't let this little things slip out of my mouth, but if I do it's you, oh it's you they add up to, and I'm inlove with you and all your little things" sjöng han tillsammans med de andra.

Jag väcktes från mina drömmar av Calum som knuffade till mig och log sitt bedårande leende. Jag ryckte till och fann mig stirrandes ner i marken. Musiken hade tystnat och alla satt och väntade med blickarna fästa på mig. Jag kände hur kinderna började hetta till, men tack vare det mörka ljuset var det nog ingen som såg. Det enda som lös upp en aning var de stora ljuslyktorna som var utspridda lite här och var. "Kan du texten?" frågade han och jag log försiktigt.

"Vilken text?" frågade jag förvirrat. Han skrattade lite lätt.

"Amnesia, texten till Amnesia. Vi ska spela" hörde jag Ashton säga och när jag såg honom böja sig framåt för att skapa ögonkontakt med mig, kunde jag inte sluta distraheras av hans extremt attraherande smilgropar. Jag försökte med detsamma skaka bort alla tankar och viftade hejdlöst med armen framför mig samtidigt som jag höll ögonen stängda. När jag öppnade dem igen såg jag killarnas förvånade blickar och jag suckade lätt.

"Tveksamt.. men börja spela så kan jag väl sjunga med när jag kan, om jag kan" sa jag och blinkade med ena ögat mot Luke som gav mig en kyss på kinden.

* * *

"Partyyyyyytiimee!" ropade den blonda killen och höll upp ett vinglas där han stod uppe på bordet dansades med några tjejer. Jag drog en hårslinga från de mörkbruna lockarna mellan två fingrar och bet mig försiktigt i läppen när våra blickar möttes. Med en flörtig blick vinkade jag till honom och jag kunde se ett leende växa fram på hans läppar.

"Hey Gray!" hörde jag någon ropa bakom mig. Jag vände mig om och fick syn på Bella som kom gående med Beau's arm runt sig. Jag skakade svagt på huvudet och funderade på att dissa min bästavän för den sexiga blondinen jag just vänt ryggen åt. Men med det leendet på Bellas läppar, kunde jag inte med att ignorera.

"Hey giiiirl!" ropade jag tillbaka och leendet på hennes läppar blev ännu större.

"Jag har haffat en kille åt dig, häng med" sa hon och jag skrattade. Beau verkade rätt nöjd att ha Bella så nära och jag knuffade till de båda.

"Sure, men sen ska ni upp till rummet. Accepterar inga nej" svarade jag och Bella tog tag i min hand.

Vi gick med snabba steg genom folkmassan och Bella släppte mig inte förrän vi var framme. Då hade vi nått mitten av allt folk och jag kisade med ögonen för att undvika det starka ljuset.

"Såå, här är han, dags att lämna er ifred tror jag" sa Bella med sin löjligt gulliga blick och gav ifrån sig ett fnissande, "eller hur Beau?"

"Du är så sexig när du gör sådär" svarade han vilket fick Bella att skratta ännu mer. Jag suckade och föste bort dem båda medan blicken följde dem ut genom folkmassan.

Killen som stod med ryggen mot mig var lång och hade breda axlar. Hans hår var svårt att tyda i mörkret, annat än att det var mörkt och lockigt. Jag knackade lätt på hans axel för att fånga hans uppmärksamhet.

"Hey.." började jag men blev snabbt tyst igen när jag såg vem det var.

Harry.

Jag suckade tungt och blev en aning irriterad, på Bella framförallt. Han log mot mig med sitt perfekta leende och jag kände hur jag bara ville kasta mig i hans famn. Men jag kunde inte, hur mycket jag än ville lägga allt bakom mig och börja om.

"Grace jag.." började han. Jag skakade snabbt på huvudet.

"Nej, Harry, jag kan inte" sa jag bestämt och började tränga mig ut ur folkmassan. Halvvägs ut kände jag hur en hand greppade tag om min arm. Jag vände mig om och möttes direkt utav Harry. Hon kollade osäkert på mig och jag såg hur sårad han såg ut. Ögonen glittrade som den grönaste kristallen. Jag vände snabbt bort blicken och stirrade rakt ner i marken.

"Snälla Grace, låt mig bara förklara." sa han och letade efter min blick. Jag nickade svagt och följde efter honom ut ur klungan. Det var ingen idé att streta emot. Han skulle ändå aldrig låta mig gå.

Waow, vad händer nudå? Kommer Harry lyckas prata med Grace?

Hoppas ni gillade kapitlet :) rösta/kommentera gärna!

- Charamelle