butterflies » hov1

6

Dantes perspektiv

Dagen efter vaknar jag av att någon skakar om mig. Förvirrat kollar jag omkring mig och ser att det är Noel som väckt mig. Vid sidan av mig i den stora dubbelsängen sover Axel fortfarande och vi båda sover utan tröja och byxor vilket kan se fel ut från någon annans perspektiv. Det hände inget mellan oss igår förutom kyssen utan vi gick bara upp och la oss sen.

"Varför har ni sovit med varandra? Och vart finns alvedon? Mitt huvud håller på att gå sönder." Säger Noel tyst och jag tänker snabbt ut en lögn för att han inte ska få reda på något. Jag vet ju inte om Axel vill att alla andra ska veta om något.

"Axel drack så jävla mycket igår så jag skulle bara föra in honom hit men jag blev så jävla trött så jag sov också här. Festen var fortfarande igång så kunde ju inte sova där ute." Svarar jag och han nickar förstående. "Och alvedon finns i skåpet bredvid fläkten i köket. Vad är klockan?"

"Ah okej tack, klockan är kring tolv så väck Axel och så käkar vi frukost. Ludde är också här." Säger han och jag nickar.

Han lämnar rummet och direkt dörren stängs vänder jag mig mot Axel och drar in honom i min famn. Jag viskar hans namn i hans öra för att försöka väcka honom men det hjälper inte. Jag drar löst mina fingrar mot hans arm och ser gåshud bildas. En kyss lämnar jag i hans panna och direkt efter ser jag att hans ögonlock börjar fladdra.

"Godmorgon sömntuta, klockan är typ tolv." Mumlar jag mot hans hår och han verkar först chockad över att vi ligger såhär då han spänner hela sin kropp, men verkar sen minnas vad som hände igår.

"Varför väckte du mig nu?" Frågar han och lutar sitt huvud mot min bröstkorg, han är för gullig.

"Noel kom in hit typ nyss, jag hittade på någon förklaring till varför vi sov tillsammans eftersom jag inte vet om du vill berätta för någon. Men han och Ludde har iallafall sovit över här och vi alla ska äta frukost nu tydligen." Svarar jag lugnt och drar min hand över hans rygg.

"Okej bra, och det var egentligen inte meningen att du skulle få veta heller men det blev ju bara bra så jag ångrar det inte iallafall. Vi kanske borde gå upp då." Mumlar han tyst och jag nickar åt hans svar.

"Är det här varför du betett dig så konstigt på senaste?" Frågar jag och han nickar.

"Ja."

"Axel-" börjar jag men han avbryter mig.

"Dante jag mår inte dåligt, jag hade bara ångest över hur det skulle sluta ifall jag berättade. Men det stadiet har vi ju kommit förbi så du behöver inte oroa dig längre." Säger han och jag nickar, han har rätt.

"Kom vi går upp innan de börjar undra något." Suckar jag och vi båda kliver upp riktigt segt, helst vill man ju fortsätta sova så länge man kan dagen efter en fest.

"Vi måste prata sen, alltså om allt det här." Säger Axel och jag nickar med ett litet leende.

Vi klär på oss snabbt innan vi går ut till köket. Noel och Ludwig sitter mittemot varandra och ser allmänt hängiga ut. Jag är glad att jag valde att inte dricka så mycket igår, annars hade jag varit likadan. Vi alla hälsar godmorgon lite snabbt innan vi börjar plocka fram frukosten.

Under hela tiden vi åt hade jag och Axel benen mot varandra och värmen från honom värmde upp mig på ett skönt sätt. Jag är egentligen ganska förvirrad över vad som hände och när jag faktiskt började gilla honom på det här sättet. Själv tror jag att jag gillat honom länge men att jag insåg det först när jag märkte hur han betedde sig annorlunda, och inte på ett bra sätt direkt. Men jag är inte förvånad över att jag började få känslor för Axel då han ser riktigt bra ut, och jag har faktiskt varit med några killar förut utan att någon av dem andra vetat om det. Dock inte i en relation men ja, vi låg mest.

Mina tankar avbryts av att jag får en lös knuff i sidan av Ludwig som sitter bredvid mig.

"Hallå lyssnar du ens?" Frågar han smått irriterat och jag kollar förvirrat mot honom innan jag inser att de andra måste ha pratat medans jag suttit i min egna värld.

"Eh nej förlåt, vad sa ni?" Han himlar med ögonen innan han öppnar munnen igen.

"Vi pratade om att åka utomlands med hela gänget i framtiden. Vad tycker du?"

"Jo det hade varit nice, komma iväg från Sverige klagar man ju inte på direkt." Ler jag och de andra nickar instämmande innan ett nytt samtalsämne påbörjas.

Efter en timme drar Noel och Ludwig vilket lämnar mig ensam med Axel. Nu ska vi då alltså prata vilket gör mig otroligt nervös då jag inte brukar ha förhållanden annars. Men skulle jag såra Axel skulle jag aldrig kunna förlåta mig då han dessutom är min bästa vän. 

"Kom vi går till vardagsrummet, känns bekvämast att prata där." Säger han med ett smått leende på läpparna och jag nickar.

Vi slår oss ner i soffan med en armlängds avstånd. Först är det tyst och jag tror att vi båda försöker hitta ett sätt att starta konversationen på. Men tillslut säger jag något vilket lättar på stämningen en hel del.

"Okej vi gillar ju uppenbarligen varandra, och jag vet inte om du gillat någon kille eller så förut men jag har iallafall lite erfarenheter, om man säger så, av det här."

"Nej jag har aldrig känt såhär förut, allt det här skrämmer mig lite men det får väl vara så. Så du har alltså varit med killar förut? Och det får jag veta nu?" Säger han och låtsas vara kränkt när han säger det sista vilket får mig att skratta smått.

"Jaa det har jag, men jag har aldrig haft ett förhållande med någon utan vi har bara legat med varandra. Alltså jag känner väl mest att man inte ska behöva 'komma ut' för det är ju helt normalt att inte vara straight." Ler jag och han nickar.

"Men hur ska vi göra? Vi behöver väl inte gå allt för fort fram, jag menar eftersom det här är så nytt liksom." Säger han och kollar ner på sina händer som löst ligger i hans knä.

"Vi kan väl ta det som det kommer? Jag vill inte stressa fram något som då kan bli helt fel." Svarar jag och han nickar svagt.

"Borde vi berätta för dem andra? För jag vet inte riktigt om jag är redo för det, det var nog jobbigt att bara berätta för dig.." Mumlar han och jag kliar mig fundersamt i nacken.

"Jag vet faktiskt inte, jag vet inte hur de skulle reagera helt ärligt.." Svarar jag och harklar mig svagt.

"Kan vi inte göra så att vi ser vart det här leder oss och sen berättar för dem? Det känns onödigt att berätta för dem nu och att det sen kanske inte funkar mellan oss, man vet ju aldrig liksom." Föreslår Axel vilket jag håller med om helt.

"Då bestämmer vi det. Men ska vi göra något? Alltså typ kolla film eller så?" Ler jag och han nickar. Vi reser oss upp ur soffan och rör oss vidare mot köket för att hämta något att dricka och lite godis.

Axel går mot skafferiet för att ta fram godis medan jag tar ut en stor colaflaska ut kylen. När jag vänder mig om för att gå mot diskbänken ser jag att Axel redan står där med ryggen emot mig. Försiktigt går jag emot honom för att lägga drickan framför oss på diskbänken innan jag lägger armarna om honom. Jag placerar mitt huvud vid hans nacke och kramar om honom. Hans andning ändras fort och blir lite mer hackigt och jag ler för att jag påverkar honom så pass mycket. En lätt kyss på hans hals lämnar jag innan jag går mot vardagsrummet för att försöka hitta någon film vi kan kolla på.

Det här vill jag verkligen inte fucka upp. Han är värd så sjukt mycket mer än ett krossat hjärta, Axel är värd allt bra i världen.

•••

älskar daxel <33

Glöm inte att rösta och kommentera!! :)