Love is the only way ❤️ the fooo

Kap 9 ~ Kan jag kalla dig min?

Felix perspektiv ~

Idag är det fredag. Jag ska äntligen få träffa Julia igen. Även om det bara var i förrigår jag träffade henne senast så känns det som en evighet sen. Hon skulle komma till mig kl halv 11 och sen så ska vi åka tillsammans ner på stan. Där så ska vi äta lunch. Dock inte själva. Mamma tvinga mig att vi skulle möta henne på Vapino så skulle hon bjuda oss på lunch. Allt för att träffa Julia. Såklart. Mamma är så himla nyfiken. Men åndå kan jag förstå henne. Julia tyckte iallafall att det var lugnt. Sa hon iallafall. Och jag hoppas att hon va ärlig. Ikväll skulle vi hem till Julia och jag tror även att jag sover där inatt. Det ska bli så skönt att få ha henne för sig själv. Bara vi två liksom.

Klockan är precis halv elva när det ringer på dörren. Min babe är punktlig. Haha. Jag uppna dörren snabbt och där står hon. På sig har hon ett par uggs, en vinterjacka som hon har dragit luvan över huvudet. Håret har hon på ena sidan och det ligger ner med slappa lockar över jackan. En lätt sminkning. Bara maskara skulle jag gissa men hela leendet som finns på läpparna gör allt. Lika fin som alltid. "Hej sötis, punktlig du är"

"haha a Queen is never late"

"Hahha sant" skrattar jag fram. Jag ger henne en kram innan hon kommer in. Vi sätter oss i soffan.

"Asså hoppas verkligen att du är ärlig med att det är okej att vi äter med mamma? Jag vill inte men hon var väldigt ivrig. Säg om du inte vill för då gör vi det inte"

"'Men Felix nej, såklart att det är okej. Det ska bli jätte trevligt." Jag ler mot henne. Hon är så vacker. När jag sitter och kollar på henne får jag upp Oskars röst i huvudet 'Du fattar inte vilken bra tjej du har hittat. Go all in. Lova mig att du tar första steget imorgon.' Jag sväljer hårt. Hon kollar på mig med en fundersam blick. "Du" säger jag tyst.

"Aa" säger hon och kollar in i mig rakt i ögonen. Mitt hjärta börjar slå snabbare. Varför blir jag såhär? Det har väl aldrig hänt förut framför en tjej? Du ska berätta bara, vad kan gå fel?

"Asså jag gillar dig jävligt mycket Julia och asså. Hm, det kanske låter jätte konstigt men asså jag har känslor för dig efter bara några dagar. Jag har typ aldrig känt såhär innan och jag kan verkligen vara mig själv med dig. Efter bara en vecka och det har liksom ehm aldrig hänt förut" fan vad jag låter konstig. Varför blir det såhär?

"Och jag vet inte hur dum jag låter men asså jag har aldrig känt såhär när jag pratar framför en tjej? Fattar inte vad som är grejen?" Säger jag och pillar med håret bakom huvudet vilket jag alltid gör när jag blir nervös. Fan. Varför är jag nervös? Jag kollar ner på mina händer. Hon lägger sina händer på minna och jag kollar snabbt upp på henne. Hon ler. Vilket jag besvarar med ett leende då det är omöjligt att inte le tillbaks av det fina leendet. "Asså Felix, du fattar inte hur mycket jag gillar dig." Säger hon och blir lite generad. Jag kan inte hålla emot längre. Det känns som att jag inte kan kontrollera min egen kropp. Mina läppar pressas mot hennes och hon besvara den perfekta kyssen. Jag masserar mina läppar mjuk mot hennes fylliga läppar. Det är en helt obeskrivlig känsla. Jag kollar på henne. "Så ehm, är det okej om jag kallar dig min nu?" Frågar jag blygt.

"Om jag får kalla dig min pojkvän så" Samma sak händer igen. Jag kan inte kontrollera det. Våra läppar möts igen och dom är som gjorda för varandra. Jag släpper ifrån och drar in henne i en varm kram och pussar henne på huvudet. Tack Oscar. Tack som fan. Han vet alltid bäst och jag uppskattar det verkligen.

En tyst stund faller över oss. Ingen stel tystnad utan en skön en. Jag ligger i soffan, huvudet på kudden och i min famn håller jag om tjejen som har fått mig att känna något som aldrig förr. Efter en lång tystnad så avbryter hon den. "Asså jag måste bara fråga"

"Mh" säger jag och pussar henne lätt på huvudet. Jag hör att hon låter nervös. "Jag är rädd." Vänta va? Vad säger hon? "Felix jag är rädd att detta inte kommer hålla, att jag kommer förlora dig."

"Vad menar du?" Frågar jag försiktigt.

"När jag har gått ut med på bloggen om mina förhållande så har varenda en kraschat efter bara några veckor. Det blir hat hat hat och pang så är det slut. Hur blir det nu när båda är "offentliga" personer. Skulle vi ha tänkt på det innan?"

"Jag förstår precis vad du menar. Ogge hade en tjej förut. Han gick ut med det dagen efter dom blev tillsammans och det höll inte ens två veckor. Men det är enkelt. Vi går inte ut med det offentligt. Iallfall inte i början. Så vi bygger upp vårt förhållande och sen när vi är väldigt säkra på varann så kan vi börja gå ut med det"

"Är du säker? Du kommer ju behöva ljuga för dina fans...?" Hon har rätt det kan bli tufft.

"Mm det kommer bli jävligt svårt och inte kunna visa det men det är det värt. Iallfall i början."

"Ja om du säger det så"

"Vi klarar det tillsammans" säger jag och hon vänder huvudet uppåt så att hon kan se mig. Hon ler. "Bara dom närmaste då." Säger hon. "Bara dom närmaste" upprepar jag. Love is the only way.