Love is the only way ❤️ the fooo

Kap 81 ~ så mycket kärlek

Vi äter upp och Julias mamma går ut med skräpet och brickorna. Ungefär samtidigt så kommer Julias pappa och lillebrorsa in i rummet och efter de kommer läkarna. Julias pappa går såklart direkt till Julia och lyssnar vad läkarna säger medan Kalle sätter sig vid mig.
"Tjaa" säger jag och vi gör knytnäven med varandra som vi alltid gör. Han är tre år yngre men ändå väldigt rolig. Vi båda sitter och kollar på när doktorerna pratar med både Julia och hennes föräldrar.
"Vill du spela kort?" Säger Kalle och jag sliter blicken från Julia. Han kollar på mig med lite ledsamma ögon och jag har inte hjärta till att säga nej till den frågan så jag nickar och vi sätter oss i hörnet av rummet där det finns ett bord med stolar och vi börjar spela vändtia direkt.
"Hur länge ska hon vara där?" Frågar han tyst och nickar mot Julia.
"Jag vet inte. Men det blir nog ett tag innan hon är återställd" säger jag och han nickar sakta. Vi hinner köra säkert 8 gånger innan jag säger att jag vill sätta mig och lyssna vad läkarna egentligen säger till dem och Kalle följer med tillbaka till soffan.
Julias pappa tar med Kalle ut för att köpa nått att äta till dem och läkarna säger att de är klara för nu.
"Ursäkta får vi bara fråga, det är inte möjligt att hon kan få en bredare säng? Hon vill gärna inte ligga helt själv utan gärna ha honom bredvid" säger Julias mamma och nickar mot mig samtidigt som hon pratar med läkarna.
Läkarna kollar på mig och sen på Julia.
"Absolut kan vi fixa det, du kan följa med oss" säger dem och de går ut ur rummet.

"Hahah hade du frågat efter det?" Skrattar jag när det bara är vi kvar.
Hon fnissar och nickar.
"Men jag sa till mamma att hon skulle fråga istället" säger hon hest och jag ler.
"Vad sa läkarna då?" Frågar jag nyfiket. Helst av allt vill jag bara att hon ska kunna komma hem så fort det bara går.
"Jo att revbenen ser bättre ut, så det va ju bra." Jag nickar ivrigt.
"Men det vet inte hur länge jag måste vara kvar men det blir ett tag sa dem" suckar hon.
Jag tar tag i hennes hand och hon kollar in i mina ögon.
"Oroa dig inte, jag kommer vara kvar här hela tiden" hon ler mot mig.
"Tack" säger hon svagt och jag ler.
"Kan du ge mig min telefon? Oscar kommer nog idag" Frågar hon och pekar mot soffbordet. Jag gör som hon säger och hon tackar gulligt.
"Ser du hur torra mina läppar är?" Säger hon och pekar på dem. Jag kollar och ler.
"Det där va en perfekt peak för mig." Säger jag och raderar sedan mellanrummet mellan våra läppar. En perfekt kyss och hon ler.
"Kanske va därför jag sa det" säger hon och går in på sin telefon. Jag ler åt henne.

"Vad sött ni skrev" säger hon och visar thefooomusics inlägg om att det hade hänt nått riktigt allvarligt.
"Juste, hur gick det hos TV4?" Säger hon med blicken fortfarande fäst i telefonen.
"Tror du seriöst att jag gick dit?" Hon kollar på mig.
"Men Felix..."
"Klart jag inte gjorde, ingen av oss hade ens en liten lust att göra det efter det som hänt dig dagen innan. Och tror du jag vågade lämna dig här utan att ens veta om du skulle klara dig för en himla intervju??" Säger jag och skrattar lite. Det är faktiskt skrattretande hur hon tänker ibland.
"Sluta, jag blir rädd hur lite du tänker på dig själv i vissa stunder." Säger jag och tar tag i hennes hand. Hon kollar menande på mig. Mer hinner vi inte säga innan läkarna och Julias mamma kommer in i rummet.
"Julia, du ska få byta rum till ett större och med större säng." Säger hon och kollar på oss.
Den ena läkaren har en rullstol framför sig och jag hjälper läkaren att hjälpa Julia ner i den. Det tar ett tag då det går väldigt långsamt men otroligt försiktigt.

"Känner mig så maktlös i denna" säger hon samtidigt som jag kör henne i rullstolen efter läkaren och Julias mamma. Jag skrattar.
"Du kan va lugn sötnos du är ju i mina händer"
Hon skrattar.
"Ja det va ju inte så jag mena, känner mig otroligt trygg just nu."

Efter kanske två minuter så svänger vi in i ett rum som ser precis ut som det förra förutom att rummet har en mycket större säng. Vi hjälps åt att lyfta upp Julia i mitten av sängen. Jag får även en vit t-shirt då jag blir tillsagd att använda den eller ingen alls om jag ska ligga bredvid henne i sängen.
"Kolla" säger Julia och sträcker ut båda armarna så långt det går och fortfarande så når hon inte sängens kanter. Både jag och Julias mamma skrattar åt henne.
"Jag ska gå och säga till i receptionen att Oscar kommer hit senare så att han har tillåtelse att gå in" säger Julias mamma och sekunden senare är hon ute ur rummet igen.
"Nu får du ju faktisk hoppa upp." Säger Julia och klappar på sängen bredvid henne. Jag tar av mig tröjan.
"Felix du behöver inte byta tröja." Suckar hon.
"Joo dom sa ju det, det är för ditt bästa" säger jag och hon skrattar bara.
"Men dom sa ju faktiskt att du kunde va utan"
"Vill du det eller?"
"Ja" säger hon och jag ler åt henne och tar på mig mina mjukisshorts innan jag kryper upp i hennes säng, utan tröja. Jag kommer under täcket och när jag hittar en bekväm ställning så kollar vi på varandra.
"Hej" säger hon tyst. Jag ler och kysser sen hennes läppar. Hon ler i kyssen vilket jag också gör. Sen tar hon tag i min hand och lutar huvudet mot min axel.
"Jag älskar dig Felix." Jag pussar hennes huvud.
"Jag älskar dig också" säger jag och hon kollar upp och vi kysser varandra en gång till. Sen faller blicken ner till våra händer. Hennes hand har någon slags slang in i sig.
"Gör det ont?" Frågar jag och hon skakar på huvudet.
"Det känns inte så länge du inte trycker på det" runt handleden så har hon något vitt "armband" i plast. Det står massa siffror och även hennes namn och massa andra bokstäver. Jag tar en bild på våra händer.
"Får jag lägga upp den på instagram?" Frågar jag och hon nickar.
"Alla undrar väl vad som har hänt egentligen" fnissar hon.
Jag lägger upp bilden med texten, now we finaly know that everything is going to be okay babe, i will always be behind your side no matter what my love ❤️
Hon kramar om min hand hårdare när jag trycker på posta.
"Du är så söt." Viskar hon.
"Du fattar inte hur rädd jag varit att förlora dig dessa dagar. Jag älskar dig över allt annat." Hon pussar min bara axel och jag ler åt henne.
"Jag måste skriva på bloggen också, vill du göra det åt mig?" Säger hon nästan lite stressat.
"Julia, det finns så mycket viktigare för dig att tänka på än bloggen, den fixar du sen när du är frisk, fokusera nu på att återställa dig så löser vi allt annat sen." Hon nickar sakta.
"Folk kommer antagligen förstå att det är du på bilden så då fattar dem ju varför du inte varit aktivt på bloggen." Hon nickar igen.

Dörren öppnas och insprängdes kommer Oscar.
"Julia!" Ropar han när han får syn på oss. Han har ett stort leende på läpparna och i ena handen har han en bukett blommor. Han springer fram till oss och Julia kramar om honom.
"Åh fan, hur mår du?" Säger han efter kramen samtidigt som han drar fram en stol att sitta på till sängen.
"Jo bättre, men foten gör ont och huvudet dunkar" säger hon hest.
"Jag är så så glad att se dig" säger han och ler mot henne.
"Och jag har med mig blommor till dig" säger han och lägger dem på bordet bredvid.
"Men Oscar du behövde verkligen inte..." Säger hon.
"Joo" flinar han.
Det blir tyst ett tag och vi sitter bara och kollar på varandra. Oscar ler åt mig och jag skrattar.
"Du anar inte hur jävla oroliga alla har varit Julia" säger Oscar.
"Du måste få veta allt sen men asså shit, har varit så jävla rädd." Säger han och pustar ut. Julia tar tag i Oscars hand med hennes lediga hand.
"Ni är så jävla fina så jag orkar inte." Säger hon och kramar om min hand hårdare.
"Ni två är så jävla fina, asså kolla på er man vill ju bara krypa upp emellan er" säger Oscar och fnissar. Jag skrattar och Julia snyftar till. Vi båda kollar snabbt på henne. Hon torkar tårarna.
"Ni är så så så fina jag blir alldeles rörd när jag bara tänker på tanken att ni finns i mitt liv. Ni betyder verkligen allt och vet inte vad jag skulle gjort utan er." Säger hon samtidigt som hon gråter.  Jag kramar om henne och hon kramar hårt tillbaka. Jag pussar henne på huvudet hårt och länge. Oscar ler åt mig.
"Jag älskar dig så så mycket gumman" mumlar jag med läpparna mot hennes huvud.