Leendet på hennes läppar

Kapitel 35

(Tryck gärna på följ knappen, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag.)

Morgonen därpå vaknade jag med ett ryck och satte mig raklång upp i min tomma säng. Det skramlade till ute i köket vilket genast fick min uppmärksamhet. Fundersam och nyvaken gnuggade jag handflatorna i mina grusiga ögon och la strax därefter märke till att jag hade gårdagens kläder på mig. På en sekund dykte alla händelser upp från gårdagen. Jag drog ner blicken till sängens högra sida och såg att täcket var format efter en person till. Sam hade sovit här, hos mig, hela natten.

Jag drog bort täcket från kroppen och sträckte mig efter mobilen som låg prydligt på sängbordet till höger om mig. Klockan var strax efter 10, min puls rusade iväg. Det är torsdag och min första lektion hade börjat för länge sen.

Jag plockade ut en längre kofta ur garderoben och drog den tätt intill mig. Ljudet blev bara mer och mer tydligt ju närmare köket jag kom.

I dörröppningen fick jag syn på Sam och Einar som tillsammans hjälptes åt att fixa i ordning en rejäl frukost. Sam stod vid spisen och stekte något som doftade pannkakor medan Einar satt på köksbänken bredvid och assisterade honom med smet. Jag lutade mig mot dörrkarmen och lyssnade på deras konversation.

"Kan du inte steka en pannkaka som ser ut som en drake?" Sam skrattade till.

"Det blir väldigt svårt, men vi kan allt försöka, häll i smet du." Einar gjorde som han sa och hällde i ett decilitermått med smet i den varma pannan.

"Glöm inte svansen." skrattade Sam.

"Den blev inte alls fin, det ser mer ut som en orm och jag hatar ormar. Gillar du ormar?" Einar lät bekymrad över att pannkakan inte blivit som han tänkt sig. Ja en drake är väl kanske inte det lättaste att forma.

"Ormar är snuskiga, det håller jag med om"

Jag drog en snabb blick runt i köket som var betydligt mycket renare än vad det var igår kväll, bortsett från sakerna som behövdes till pannkakorna och det som var framställt på bordet såg det ut som vanligt.

"Kolla vem som vaknat" Einar for runt med blick och sprack upp i ett leende när hans ögon mötte mina. Han sträckt ut armarna i gest att få krama mig, jag gjorde som han ville och omfamnade honom i en hård kram. Han slingrade både armar och ben runt mig, som en liten apa.

"Du kom aldrig hem igår."

"Jo gubben det gjorde jag, men du hade redan somnat." jag strök honom över håret.

"Jag trodde du hade lämnat mig." jag skakade hastigt på huvudet.

"Det skulle jag aldrig göra, det vet du." jag duttade ena fingret på hans lilla näsa.

"Jag vet"

"Du sov väldigt djup när jag var tillbaka"

Han nickade ivrigt "Sam läste flera böcker för mig" jag kollade upp mot Sam som genast mötte mina ögon. Jag log mot honom.

Han såg en aning sliten ut, undra när han egentligen gick upp i morse, all städning måste tagit en väldans lång tid. Dessutom fick han ett stort ansvar över Einar igår, de hade både hunnit med att laga mat och duschat, och inte tala om hur mycket Einar säkert passade på att leka med honom. Det var inte alls meningen att han skulle blir trött av alla sysslor.

"Vi har lagat pannkakor som vi ska äta nu allihopa och vi skulle göra en drake men det blev en orm och de är bara snuskiga tycker Sam"

Jag log mot Einar "Det ser jättegott ut, men jag tror vi har lite bråttom?"