(Tryck gärna på följ knappen, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag.)
Mina tankar var överallt när jag promenerade över skolgården på måndagsmorgonen. Hur skulle stämningen bli mellan mig och Sam? Hur skulle han bete sig? Speciellt framför alla andra i skolan.
Mitt löfte att vi skulle träffas på söndagen blev aldrig av, söndagen var nog stressig som den var och Sam hade full förståelse att jag inte kunde smita ifrån familjen. Dock gick det inte ens sekund då vi inte smsade med varandra. Han var skicklig att få mig pirrig i magen fastän vi inte var i närheten av varandra. Bara tanken på hans läppar mot mina gjorde att det vattnades i munnen på mig och smaken av hans läppar trädde fram. Hur ska jag kunna behärska mig utan att vilja slänga mig i famnen på honom när jag ser honom.
När jag kom in i skolans lokaler skyndade jag mig upp för de första trapporna och sedan in i korridoren där mitt skåp befann sig. Det var hyfsat tomt, några få stressade elever yrde omkring och några andra hade full fokus på att inte ögonlocken skulle slockna. Klockan var trots allt 08.00.
Ögonen var fäst på den öppnade dörren till första lektionens klassrum, jag höll jag på att snubbla över fötterna när något helt plötsligt drog mig i armen in till badrummet jag passerade till höger.
Jag ville skrika för misstänkt kidnappning men när jag kände hans doft fick det mig att fnissa istället.
Väl indragen i det nu tända badrummet fick jag syn på hela honom. Han kollade snabbt under toalett båsen för att försäkra sig om att vi var själva. Hans vita tröja formade hans muskulösa kropp och tanken på att dra den överhuvudet på honom var lockande, men jag kunde inte, så framfusig är jag inte. Hans svarta jeans formade hans ben utmärkt och de vita sneakers matchade outfiten.
Jag fortsatte min spaning upp till hans ansikte. Hans läppar var det första jag la märke till, de varma, perfekt formade och söta läpparna. Jag kände hur behärskningen började spricka. Han sprack upp i ett leende, jag kollade upp och mötte hans ögon. Jag sprack upp i ett leende när han kollade på mig sådär... sexigt. Mitt hjärta började göra volter.
Han minskade avståndet på två steg, automatiskt fick han mig att backa tills min rygg dunsade in i den hårda och kalla väggen. Han placerade sina händer på väggen bredvid mitt huvudet, jag blev instängd. Det var tyst mellan oss. Ingen hade hittills sagt något men bara blickarna vi gav varandra var en hel vild konversation.
"Nu kan jag inte vänta längre." han lutade sig neråt och tryckte sina varma läppar mot mina. Jag log i kyssen, han var så ivrig.
Hans läppar var lika goda som första gången. Värmen, smaken, formen. Man fick inte nog, jag kunde inte sluta kyssa honom.
Hans händer hamnade på min midja och själv slingrade jag mina runt hans hals.
Det var ansträngande att stå på tå för att kunna nå upp, han var nästan ett huvud längre än mig.
"Du...är...så...lång" fick jag fram mellan dem intensiva kyssarna han gav mig.
Han avbröt kyssen och kollade ner på mig, han log när han fick syn på hur jag stod.
"Då" han lyfte upp mig runt hans midja. "gör vi såhär." han gick med mig till det avlånga handfaten för att sätta ner mig där. Jag skrattade.
"Bättre?" jag nickade och drog mina armar runt hans hals återigen. Själv ställde han sig mellan mina ben och la sina stora händer på mina höfter och drog mig närmare honom. Jag svettades igenom den tjocka stickade beiga tröjan och jeansen. Han får mig ur balans.
YOU ARE READING
Leendet på hennes läppar
RomanceHope Lundins liv är nog komplicerat som det är. I fem år har hon haft ett tungt ansvar som inneburit att ta hand om sin sjuka mamma och parallellt uppfostrat sin fyra åriga lillebror Einar, helt på egen hand. Hope försöker få ihop livet hemma samt s...