Leendet på hennes läppar

Kapitel 79

(Följ gärna mig, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag och blir dessutom överlyckligt. Kram.)

"Så nu när Sam äntligen är tillgänglig igen borde vi definitivt lägga in stöten. Förstår du hur desperat han är över att få något nytt? Och jag är mer än redo att ge hela mig till honom. Han får göra precis vad han vill med mig." Jag gapade stort när jag fick höra samtalet mellan det två tjejerna inne på skolans toalett.

Knäpptyst satt jag inne i båset så de inte skulle höra att jag var här.

"Asså kan du fatta att han var ihop med den där fåntratten? Vem som helst kunde ju fatta att det aldrig skulle hålla. Jamena han och hon?! Det var ju ett skämt."

Vad hade de precis sagt? Inte undra på att så många hade en sne blick på mig de senaste dagarna. Det var för att Sam och jag hade gjort slut. Hur hade folk fått reda på det? Den enda anledning jag kunde komma på var att Sam hade gått vidare och faktiskt legat med andra tjejer. Men skulle han göra det?

Jag skakade bort tanken och väntade med att gå ut ur båset tills jag var säker på att tjejerna lämnat.

En blandning av ilska och förnedring kokades inom mig. Att få höra att några ska sätta klorna i killen man gav hela sitt hjärta till är inget man vill höra. Framför allt inte när det precis tagit slut. Jag ville kräks.

Jag kunde inte tänka på något annat än vad tjejerna sagt på hela dagen. Det satt som fast i mitt huvud och jag blev galen av det. Jag borde inte bry mig, det var jag som valde att göra slut med honom, då får jag helt enkelt räkna med att han vill gå vidare. Men jag ville inte tänka på att han skulle vara med någon annan tjej än mig. Att han skulle kyssa någon annan än mig. Det var inte konstigt att jag inte fick i mig något under lunchen. Jag var spyfärdig.

"Du åt inte mycket under lunchen? Är allt okej" Jag blev inte förvånad att Nicole lagt märke till min dåliga aptit. Jag skämdes när jag skulle slänga all mat och bad om ursäkt till mattanten Anita som fick se på.

"Sådär. Jag hade ingen aptit." Hon gjorde armkrok med mig när vi gick jämsides genom den halvfulla korridoren.

"Jag tappade aptiten när det tog slut mellan den killen jag hade i Spanien också. Det slutade inte bra, jag ville bara att du ska veta att mat är viktigt, viktigare än vad man kan tro." Jag mötte hennes ögon och blev en aning förvånad över att få höra det hon berättat.

"Jag är ledsen att höra det."

"Men det är väldigt mycket bättre nu, hamna inte där jag var okej?"

"Det ska jag inte. Tack för att du öppnade upp dig. Jag vet att det kan vara svårt att prata om."

"Jag vet, just då när man är inne i perioden eller vad man ska säga vill man inte alls prata om det. Men såhär när det är över vill jag gärna dela med mig och prata om det för att hindra att andra faller också. You got to be strong together."

Jag log mot henne. "Det stämmer." Jag gav henne en sidokram medan vi fortsatte bort till våra skåp.

Vi blev avbrutna när Bethany plötsligt kom upp framför oss. Ett brett flin var fast på hennes ansikte, det här kommer inte sluta bra. Två av hennes vänner stod stödjande bredvid henne på vardera sida.

"Så, jag hörde att Sam är på marknaden igen." Jag förblev tyst, jag visste helt enkelt inte vad jag skulle svara på frågan. Att säga "ja det är han så fritt fram" skulle jag aldrig göra. Usch.

"Hörde att han redan gått vidare. Var det Camilla eller Wilma?" Hon funderade. "Eller båda samtidigt kanske?"

"Varför håller du inte bara käften?" Föreslog Nicole och drog med mig i armen för att gå förbi henne. Men hon flyttade sig så vi inte kom förbli.