Leendet på hennes läppar

Kapitel 8

(Om du gillade det här kapitlet, får du gärna ge den röstning så vet jag. Eller till och med en kommentar, det är mer personligt.)

När jag kom in till baren vid kvällskvisten var den förvånansvärd full, kanske inte så konstigt med tanke på att det är lördag och det är det här stället alla samlas på. Dessutom är det helg vilket betyder att fler ungdomar kommer ikväll. Inget problem för mig egentligen. Det är bara obekvämt att servera ut alkohol till ungdomar jag känner igen från skolan och vissa av dem vet jag inte har åldern men jag vill heller inte skapa rykten i skolan.

Jag smet in bakom disken och vidare in till personalrummet för att hänga av mig mina saker och sätta på mig ett förkläde.

När jag kom ut till baren igen ställde jag mig bakom disken för att servera kunderna som satt otåligt och väntade på att de få bartenders som jobbade idag skulle servera dem sin drink.

"Vad kan jag serverar dig?" frågade jag en ung sminkade kvinna med knallrött läppstift på läpparna.

"Martini med tre oliver " jag nickade och började blanda ihop drinken och satte på tre oliver på en tandpetare som jag sen la i drinken.

Baren blev trängre och fullare, musiken och ljudnivån ökade och fler blev berusade ju mer klockan blev. Runt 22 tiden syntes några igenkända ansikten till vilket fick mig att gömma mig lite bakom disken. Men jag kom på mig själv att det inte var någon idé eftersom att de kommer se mig förr eller senare eftersom att det är jag som står bakom baren.

"Nämen, inte visste vi att du jobbade ikväll?" sa killen som en så länge bara varit otrevlig eller väldigt självsäker. Jag log mot honom och bytte min blick mot Sam som slagit sig ner på en av de höga barstolarna. Varför ska hans ögon alltid locka mig att kolla på honom. Jag kan inte kontrollera mig själv när han kollar på mig sådär.

"Jag jobbar här varje lördag." sa jag tillbaka mot honom och drog blicken från Sam. Killen som jag ännu inte vet namnet på flinade brett och det tog ett tag innan han faktiskt sa något.

"Då får vi se till att komma hit fler lördagar då. Jag kanske inte sagt det men jag heter Sebastian." sa han och sträckte artigt fram sin hand. Jag tog emot hans stora hand och presenterade mitt namn igen fastän jag reda sagt det en gång för dem.

"Sam" sa Sam och räckte fram sin hand efter att jag dragit bort handen från Sebastian.

"Jag vet" sa jag snabbt men tog artigt emot hans hand. Några började fnissa och jag blev genast generad. Jag mötte Sams belåtna leende och kollade genast ner i baren för att inte visa att jag rodnade. Varför skulle jag säga så där? Det låter som jag är en läskig stalker eller något, vilket jag absolut inte är.

"Hope" harklade jag mig fram och undvek att möta hans ögon. Jag kan inte visa hur mycket jag rodnar just nu.

"Jag vet" jag drog automatiskt upp min blick och mötte hans ögon. Han log belåtet.

Den pirrande och varma känslan började sprida sig från handen upp genom armen av våran beröring. Jag hade nästan glömt bort att vi fortfarande skakade hand med varandra. Jag blev nervös och drog bort handen för att sysselsätta mig med något bakom disken. Det första jag hittade var en handduk så jag tog den och började torka den blöta disken.

"Den där drinken du är skyldig oss skulle sitta fint nu." Sa Sebbe och slog sig ner bredvid Sam såsom resten av killarna också gjort. Jag kollade lite frågande på honom men förstod sedan vad han menade. Jag hade ju lovat den en drink som tack för deras hjälp.