(Här kommer kapitlet ni alla väntat på. Tryck gärna på följ knappen, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag.)
Mer tacksamma kunde vi inte bli när vi fick syn på bilen i den mörka skogen. Sam satte med det samma på värmen och rullade bort från platsen vi stått på.
"Jag kan inte förstå att jag gick på det där" jag strök mig upp och ner för armen för att få upp värmen.
Han brast ut i skratt. "Inte jag heller."
"Jag fick liksom blackout och det enda jag kunde tänka på var att rädda ditt liv."
Det blev tyst. "Det här var inte med i Mias plan va?" jag kollade skarpt på honom.
"Nej med den liknar en av Sebastians idéer"
"Vadå för något?"
"Naken bad" jag rodnade men brast samtidigt ut i skratt.
"Det hade varit ännu kallare"
"Vi kan åka hem till mig om du vill?" Jag kollade mot honom och nickade försiktigt.
"Jag vill gärna se hur du bor"
Resan till hans lägenhetsområde gick på 25 minuter, i bilen fortsatte vi skratta om hur allt kunnat gått så snett. Men vi konstaterade att det var en första dejt att minnas för livet. Vilket gjorde mig en aning pirrig, tänka sig att min första riktiga dejt var med Sam.
Trappuppgången var tyst, det enda som hördes var våra blöta kängor som knarrade mot det gråa stentrapporna. Sam satte in nyckeln i dörren längst upp i huset och vred om. När dörren öppnades syntes en liten lägenhet till men med en otrolig höjd. Hallen var liten men öppnades genast upp av ett öppet vardagsrum och kök. I det höga, nästa 6 meter, vita taket befann sig några få svarta balkar som klättrade luftigt över till den andra sidan.
Han sparkade av mig skorna och drog av sig den blöta jackan. Även jag tog av mig mina ytterkläder. Vi lämnade den lilla hallen som inte var särskilt märkvärdig.
"Jag antar att du inte vill ha på dig blöta kläder så du får gärna låna och om du vill kan du ta en dusch." Jag nickade och kände hur fjärilarna började flyga i magen. Duscha hos Sam? Jag svalde ner klumpen i halsen.
Vi fortsatte in i den söta lilla lägenheten, direkt efter hallen öppnades ett litet köket upp med kyl, frys, spis, diskho och ett litet bord med fyra stolar. Det lilla bordet separerade köket från vardagsrummet.
Han ledde mig in förbi köket och vidare till vardagsrummet. En svart soffa stod i ena hörnet och en stor platt tv var uppsatt på väggen tvärs över. Mitt pedantiska och renliga jag kröp fram och jag kunde inte tänka på något annat än att det skulle behövas städas till lite grann. En gammal chipspåse låg på bordet, ett par strumpor på golvet, glas stod lite här och där. Som sagt en aning stökigt.
Han ledde mig fram till det lilla badrummet mellan vardagsrummet och köket. Badrummet var hyfsat stort men det stora badkaret var orsaken till att det ändå var så trångt.
"Hoppa in du så kan jag hämta några torra kläder." Jag svalde och nickade mot honom. Han stängde dörren efter sig och jag var noga med att låsa. Sakta och osäker började jag klä av mig mina blöta kläder. Plagg efter plagg.
Det kändes otroligt märkligt att jag var i den situationen jag var och bara tanken att Sam var i rummet bredvid gjorde att mitt hjärta pumpade okontrollerat snabbt och hela jag blev skakig.
YOU ARE READING
Leendet på hennes läppar
RomanceHope Lundins liv är nog komplicerat som det är. I fem år har hon haft ett tungt ansvar som inneburit att ta hand om sin sjuka mamma och parallellt uppfostrat sin fyra åriga lillebror Einar, helt på egen hand. Hope försöker få ihop livet hemma samt s...