Innan vi börjar så vill jag tacka för kommentarerna igen. Blir jättejätteglad försöker ta åt mig och lyssna. Därför så ska detta kapitel bli lite längre och mer ingående en förra, jag vill inte fastna för länge på en scen men här har ni del 15 enjoy <3
.....................................
Emmas perspektiv:
Jag tittade skräckslaget upp mot det vita huset. Det äcklade mig. Inte själva huset det kunde inte direkt välja vilket rövhål som skulle äga det. Men jag hade så många skräckfyllda minen ifrån detta hus.
Louis tog tag i min handled och började dra med mig till grinden. Han slog in en väldigt avancerad kod med minst 20 siffror. Jag gav upp att försöka memorera den och tittade upp mot Harry. Han hade inte sagt så mycket under varken flygresan eller bilfärden.
Varför?
Jag hade inte direkt spottat eller bitchslappat honom. Om någon borde vara arg på mig så var det väl Louis även fats han inte direkt hade rätt att vara arg heller. Den ända som borde vara arg är jag, det är jag som blivit tillbakasläpad till detta fängelse.
Louis öppnade grinden och gick in. Hans grepp runt min handled gjorde att jag var tvungen att hoppa efter honom så snabbt som det gick, vilket inte var så snabbt. Till slut så kom vi fram till dörren och han öppnade den.
Jag hoppade in och allt såg ut precis som jag hade lämnat det. Den stora marmortrappan uppenbarade sig för mig och jag vart bara mer och mer illa till mods. Louis släppte min handled och gick in till köket. Harry ställde sig bredvid mig och flinade.
"Vad är det med dig, du har inte sagt någonting på hela den här resan?"
"Vi har haft mycket att göra bara... Är du hungrig?"
Jag vart lite chockad utav frågan jag trodde inte att Harry brydde sig om mig men jag hade visste fel.
"Ja det är jag"
Han började gå mot köket och jag hoppade efter honom. När vi kom in i köket så satt Louis redan vid bordet och åt. Jag slog mig ner mitt emot Louis. Harry började rota i kylen efter något att äta, jag studerade dom båda under tystnad.
"Ikväll så är det en fest på en klubb, du ska med"
Jag tittade på Louis var han seriös?
Jag skulle inte med jag var inte hans lilla docka som han kunde visa upp dessutom jag kan ju inte ens gå.
"Jag tänker inte följa med plus om du inte mins så sköt du mig så jag inte kan gå?"
"Detta är ingen vanlig fest, denna fest händer bara en gång varje år. Alla maffiagäng samlas och har kul under en kväll, det är ett perfekt tillfälle att knyta kontakter och ha trevligt för en gångs skull. u ska bara stå en stund sedan kan du sitta om du vill det, slutdiskuterat"
Jag gav honom en mördarblick men sa inget detta var en diskussion som jag inte skulle vinna och jag visste det. Harry ställde ner en talrik med något som skulle likna en sallad. Jag tackade honom och började äta.
Jag hade inte ätit på nästan ett helt dygn och var vrålhungrig. Inom några minuter så var salladen uppäten och om jag ska vara ärlig så var den inte så hemsk. Däremot så börjar smärtan i foten att minska vilket jag hoppas är ett gott tecken.
Jag reste mig från bordet och började hoppa fram till diskbänken där ställde jag ner tallriken och började hoppa ut från köket.
"Var klar om 8 timmar då åker vi Emma."
YOU ARE READING
I don't do mercy (sv)
Short StoryEmma en vanlig tjej, med ett vanligt liv. Så hur kommer det sig att världens största maffialedare bestämmer sig för att kidnappa just henne. Läs om ömhet, kärlek, hat och svek i I dont do mercy "Innan jag hann reagera så hade han smällt till mig i a...