I don't do mercy (sv)

del 16

Emmas perspektiv:

Jag stirrade på killen framför mig. Hur kunde han vara så lik mig, nej jag måste se i syne. Jag ställde mig panikslaget upp och började gå ut på dansgolvet bort från honom, han kändes obehaglig.

Jag kollade panikslaget efter Louis vart var han när man väl behövde honom?

En hand greppade tag om min handled och började dra mig mot en av toaletterna ingen märkte någonting. Mannen som var framför mig var mycket starkare en mig och släpade iväg mig som en docka.

Inne på toaletten så var det inte en människa, var var alla kriminella när man väl behövde dom?

Jag började skrika hysteriskt, han lade snabbt en hand över min mun och allt som om ut var grötiga läten.

"Tyst jag ska inte skada sig"

Han lossade sakat på greppet han hade runt mig och jag bakade skrämt bort ifrån honom.

"Vem är du, vad vill du mig"

"Jag vill bara varna och prat lite med dig dessutom är det inte självklart vem jag är? jag är din tvillingbror"

Mitt hjärta hoppade över några slag. Jag hade ingen tvillingbror jag hade bara en storebror i Sverige...

"Vad menar du? jag har endast en storebror och han bor i Sverige!"

"Ta det lugnt allting kommer att bli bra. Om några veckor så kommer det att hända en stor sak jag kan inte säga för mycket för då kan Louis stoppa det men var inte rädd när det händer. Lita inte på Louis han är inte den du tror att han är, han är värre en du kan föreställa dig"

Med det sagt så gick han ut från toaletten och lämnade mig med andnöd och en förvirrad hjärna.

Såklart att jag inte litade på Louis ingen frisk människa skulle göra det, jag hatade honom och skulle nog för alltid att göra det. Den människan har inget hjärta som kan älska.

Jag ställde mig vid handfatet och drack glupskt vatten, allt i min hjärna var som en flytande röra. Hur kunde jag som hade planerat mitt liv så bra, blivit så misslyckad.

Dörren smälldes upp och in kom ett gäng med killar. Jag kände direkt att dom luktade alkohol och jag hoppade skrämt till av deras plötsliga uppkomst. Alla fixerade sina ögon på mig och alla fick ett hemsk flin på sina läppar.

"Nämen är det inte Louis nya lilla hora, vad gör du här helt ensam?"

Dom kom närmare och närmare mot mig

"Vi skulle gärna vilja lämna ett litet meddelande till honom. En av killarna tog upp en liten kniv han tog och steg närmare mig och jag började skrika hysteriskt. Tre av dom sju killarna höll fast mig medan en annan av dom ristade in något på min högra arm. Streck efter streck kände jag på min arm. Varje streck var mer smärtsamt en det andra.

Eter totalt 16 streck på min arm så kollade killen nöjt på min arm och gick ett steg tillbaka. Killarna släppte mig och jag sprang ut ur badrummet så snabbt som mina ben bar medans mina tårar rann oavbrutet.

Jag smällde upp dörren och sprang ut till alla mänskor som var i lokalen. Mina ögon sökte desperat efter Louis. Även fats han var djävulen så visste jag att jag kände mig tryggare om jag var med honom just nu.

Jag började leta runt efter honom och tillslut så hittade jag honom. Han stod att pratade med någon kille. Jag gick fram till honom och han vände sig om.