I Tried

Kapitel 7

-Vanessas perspektiv-

Jag kollade chockat på Max och försökte få fram något vettigt att säga.

-Har du inte märkt det? Frågade han och tog en tugga av pannkakorna.

-Nae eller jag vet inte, kanske. Mumlade jag till svar.

Jag skulle precis öppna munnen igen när Felix kom o satte sig igen.

-Så vad ska vi göra idag? Frågade Felix och log glatt mot mig.

Jag kollade snabbt på Max och han gav mig ett underligt leende.

-Eh jag vet inte. Tror vi skulle samlas klockan 12 nere vid sjön. Svarade jag och tog en klunk av mjölken.

Jag kollade bort mot ingången och såg att Wille, Victor och Jesper precis hade klivit in.

De tog frukost och satte sig sedan två bord ifrån oss.

Jag kollade fundersamt på Jesper och han bara ryckte på axlarna.

-Nehe är vi klara? Frågade Max och kollade på mig och Felix.

Jag nickade och reste mig upp från bordet.
Vi lämnade våra tallrikar och försvann sedan iväg ut från matsalen.

-Vart har du de andra då? Frågade Felix och log gulligt mot mig.

-Jag vet inte. Svarade jag och öppnade dörren till våran stuga.

Max och Felix satte sig vid bordet och jag satte mig i min säng.

-Vad vill ni hitta på tills klockan blir 12 då? Frågade Max.

-Jag vet inte. Mumlade Felix till svar.

-Vi kanske kan dra till lekparken som finns en bit från sjön? Frågade jag.

Felix och Max nickade och följde efter mig ut ur stugan. Direkt när jag kom ut såg jag Wille, Victor och Jesper försvinna in till deras stuga.

-Har det hänt något mellan er? Frågade Felix som såg att jag kollade dystert mot Willes stuga.

-Jag vet faktiskt inte. Svarade jag och kollade ner i baken.

Felix tog min hand och jag lyfte blick till honom.

-Det löser sig ska du se. Sa han och gav mig ett leende innan han drog in mig i en förvånansvärd mysig kram.

Jag log och kramade tillbaka. Sedan fick vi hand i hand ner till lekparken.

När kom ner sprang Max snabbt till en av de två gungorna.

-Vi kan dela gunga om du vill. Sa Felix och log mot mig.

Jag nickade och hoppade upp i Felix' knä när han hade satt sig på ungan.

Och där satt vi i någon timme innan vi började gå den korta sträckan till sjön.

-Ehh jag kommer snart. Sa jag och sprang bort till Wille, Victor och Jesper som stod en liten bit bort från oss.

-Vafan är det med dig? Sa jag och vände på Wille så han kollade på mig.

-Vadfan är det med dig är ju frågan! Halv skrek Wille.

-Det var ju ni som dissade mig! Sa jag argt.

-Det är inte jag som håller på o gullar med Felix och Max! Sa han lika argt.

-Tillskillnad från er som kom Felix och Max o satte sig med mig när jag satte själv medan ni bara dissade mig. Sa jag med sprucken röst.

Jag kände att när som helst skulle jag börja gråta.

-Dra och hångla med dom istället för att vara här då! Sa han argt.

Jag gav honom en sur blick innan jag gick iväg med bestämda steg mot stugan.

När jag nästan var framme kände jag en hand på min axel som stannade mig. Jag vände mig om och mötte Felix oroliga ögon.

-Vad hände? Frågade han och tråkade bort några tårar som var påväg ner från mina kinder.

Jag började gråta ännu mer och Felix fångade in mig i en kram.

Där stod vi i flera minuter.

-Ska vi skita i den där lektionen och gå i istället. Frågade Felix och drog iväg mig till stugan.

[Heeey! Sry för att det blev lite sent men när jag skulle läs igenom det så märkte jag att det bara var 300 ord och då fick jag lite panik och märkte att typ halva texten var borta. Så jag skrev om den lite snabbt! Hoppas den blev bra ändå! Lämna gärna en kommentar.]