24 | xmas Foscar story |

7 dec

7 december 2015

"Jag älskar din röst. Hur jag kan sitta i timmar och bara lyssna på när du pratar. Vad du pratar om är egentligen inte så viktigt, jag vill bara höra din röst. Jag älskar din röst"

"Hmmm"

Oscar studerar texten noggrant innan han tittar upp på mig som väntar otåligt på hans reaktion.

"Alltså Felix detta är inte riktigt en ledtråd, du pratar hela tiden. Jag tror att alla vet hur din röst låter"

Säger han sedan med en skämtsam klang i rösten och jag himlar bara med ögonen åt honom innan jag sliter åt mig lappen och läser igenom texten ännu en gång.

"Men hur många lyssnar?"

Kontrar jag snabbt och Oscar skrattar till, tror att jag skämtar. När han sedan inser att jag är seriös så tystnar han och hummar svagt för sig själv.

"Fler än du tror"

Säger han med en tyst röst och jag är inte säker på att det är meningen att jag ska höra så jag låter kommentaren passera obemärkt.

"Det här håller på att driva mig till vansinne. Jag måste veta vem det är Oscar. Det är allt jag tänker på"

Utbrister jag desperat och slår ut med armarna frustrerat. Oscar iakttar mig ängsligt och suckar tyst för sig själv vilket får mig att blicka ner på honom där han går med huvudet nerböjt och blicken fäst i marken.

"Hon eller han kanske finns närmare än du tror, du måste bara utvidga dina perspektiv lite"

Yttrar han tyst och jag fortsätter att iaktta honom i väntan på att han ska fortsätta men när han inget mer säger så sänker jag likt honom ner blicken i marken och suckar tyst. Hur ska jag kunna utvidga mina perspektiv när jag inte har den blekaste aning om vem det skulle kunna vara?