Eyes Open ~ Foscar

22

Dagen är kommen, den dag som jag har längtat så länge till men samtidigt fruktat. Balen. Jag ser fram emot att få äran att dela denna dag med Oscar, att han valt mig som sin dejt när det finns ett flertal andra som skulle vilja ha min plats. Men här står jag, i väntan på att Oscar och Jeremy med hans dejt ska dyka upp, då vi bestämt att gemensamt färdas till de ställen vi ska till.

"Hjärtat, de är här nu!" Ropar mamma från nedervåningen och jag drar nervöst in ett djupt andetag. Studerar mig själv i spegeln en sista gång och ler lätt, för första gången i mitt liv kan jag faktiskt medge att jag ser helt okej ut. Med denna svarta kostym, ljusrosa skjorta och fluga matchande kostymen, håret fixat i en snygg och stilren frisyr som mamma har hjälpt till med, i en snedbena kammad bakåt, känner jag mig faktiskt nöjd med mitt utseende. Jag är inte heller lika smal längre, då min aptit har blivit bättre med mitt mående. Jag består nu av mer kött på kroppen än vad jag tidigare har.

Det ekande ljudet av ringklockan når mina öron och jag rycker till, hör hur dörren öppnas och mamma hälsar glatt på personen. Hennes röst följs upp av den finaste killen jag vet. Oscar. Mitt leende växer sig ännu större och jag blir tvungen att ta två djupa andetag för att inte börja hoppa runt och skrika av glädje, som en barnunge.

Mamma ropar ännu en gång, och nu förstår jag att jag inte längre kan stå här utan måste bege mig neråt. Även om jag inte har det något emot, har jag svårt att röra på mig. Det är som att jag är fastklistrad på stället.

Men jag lyckas tillslut lyfta på fötterna och finner snabbt trappstegen som ger ifrån sig svaga ljud. Rösterna blir allt tydligare ju längre ner jag kommer, och jag kan höra hur de talar om kvällen. Mamma frågar om alkohol kommer förekomma, om kvällen kommer bli lugn, som många föräldrar frågar om.

"Det kommer förekomma alkohol ja, men också alkoholfritt och självklart kommer jag inte bjuda Felix på alkohol, inte låta honom dricka det. Kvällen blir lugn, vid midnatt går de flesta ut på krogen men jag tänkte ta med Felix till ett annat ställe, där vi är ensamma bara. Är det okej?" Förklarar Oscar artigt, avslutar med en fråga. Jag har vid detta slag stannat till i trappan för att lyssna på dem, tjuvlyssna, även om det är fult. Men hans ord gör mig nyfiken, för inte har jag hört något om att han ska ta med mig någonstans efter balen.

"Om du lovar att ta väl hand om honom." Yttrar mamma med en brydd men ändå säker röst, för jag vet att hon litar på Oscar men vill nu förmodligen testa honom.

"Det lovar jag, han är värd det bästa och det vill jag ge honom."

Oscars ord får mina mungipor att glida långt upp, och jag känner hur hjärtat slår dubbla slag i mitt bröst. Fina, fina Oscar.

Jag fortsätter min väg ner för trappan och finner direkt Oscar med blicken. Vid dörren står han, klädd i en svart kostym med en ljusrosa skjorta under, precis som mig. Men istället för en fluga bär han en slips och jag måste medge att denna klädseln passar honom otroligt bra.

"Wow." Yttrar Oscar med stora ögon och ett stort leende på läpparna. Han studerar hela mig, likt en konstnär studerar konst, som en mamma ser på sin nyfödda bebis för första gången. Det får mig att le, för han ser på mig som om jag vore allt han hade.

Försiktigt går jag fram till honom, tar in den vackra synen framför mig. Just nu är han det enda jag ser, den enda jag har ögon för. Så himla vacker.

"Jag har inga ord Felix. Du är så vacker." Yttrar han mållöst och och mitt leende växer sig större.

Armarna placerar jag runt hans nacke och låter försiktigt mina läppar möta hans varma kind. Gesten får hans leende att växa och så fort jag tar ett steg bakåt räcker han fram en bukett med röda rosor till mig. I samma ögonblick som jag tar emot dem hörs ett kameraklick från vår sida och jag vänder förvirrat blicken åt det håller. Finner mamma med kameran i högsta hugg och jag himlar med ögonen.

"Mamma.." Suckar jag och hör hur Oscar skrockar lågt.

"Vadå? Detta är ju något som vi måste minnas Felix!" Yttrar hon glatt och jag skakar på huvudet, skrattar lätt och vänder blicken till Oscar igen. Han ler roat och tar ut en av rosorna i buketten. Utan att förstå vad han håller på med bryter han av en del av stjälken så att enbart en liten del sitter kvar i rosen. Inte fören han sätter ner den i bröstfickan på min kavaj hänger jag med på hans idéer.

Jag ler och möter hans vackra ögon, men hinner inte se in i dem länge då mammas lyckliga röst förstör stunden. Men trots det kan jag inte bli sur på henne. Jag vet att hon gläds för min skull.

"Vi måste fotografera er två nu, ställ er där mot den vita väggen!" Kvittrar hon fram och vi följer hennes order.

Vid varandras sida ställer vi oss med ryggarna mot den vita väggen. Oscar slingrar sina armar runt min midja och pressar mig mot hans kropp. Jag gör detsamma på honom, fortfarande mer rosorna i mina ena hand. Mamma tar några kort på oss från olika vinklar, ber oss att "posera för kameran". Hennes engagemang får oss båda att skratta, men villigt följa hennes order.

"Okej mamma, tack för alla bilder men nu måste vi gå!" Yttrar jag och släpper försiktigt Oscar.

Jag in i köket och fyller upp vatten i en genomskinlig vas, placerar rosorna i den och låter bordet bli dess plats. När jag går ut i hallen igen finner jag Oscar vid dörren och mamma en bit bort, kollar igenom bilderna hon precis har tagit.

"Vi hörs sen mamma, jag kommer nog han runt midnatt." Trots att jag vet att Oscar kommer ta med mig någonstans så måste jag spela ovetande.

"Vi ses då älskling."

Mamma kramar om mig och pussar mig hårt på kinden innan jag äntligen kan vända mig mot Oscar och lämna huset, vid Oscars sida. Han placerar sin hand runt min midja och jag blickar ner mot vägen, finner en svart limousin. Imponerat höjer jag på ögonbrynen och tittar upp på Oscar.

"Har du fixat denna?" Frågar jag och han skrattar.

"Det gör liiiite ont i hjärtat att du låter så förvånad." Yttrar han skämtsamt och jag skrattar. "Fast jag har inte gjort det, det var Jeremy som fick tag i den. Han och Paulina sitter där inne förresten."

Jag nickar åt hans ord och när vi når det svarta fordonet försvinner hans hand från min midja. Men detta för att öppna dörren åt mig och tacksamt hoppar jag in. Hälsar glatt på de två personerna längs den ena bilväggen.

Oscar hoppar in efter mig, sätter sig vid min sida och placerar sin hand över mitt lår.

Detta är knappt början på kvällen och jag känner mig redan lyckligare än någonsin.

__

Skrev detta väldigt snabbt så förlåt om det inte är så jättebra men det får ni taaaa

Nu ska jag iväg på en 3,5 timmes lång kurs<33 kommer somna