Eyes Open ~ Foscar

12

Jag väntar bara på att Oscars beteende ska brytas, att han ska göra något fel igen. Trots att det nu har gått två månader sedan vi pratade igenom allt så väntar jag fortfarande på att han ska klanta till sig. För det är så ovant att se honom så här snäll och omtänksam, trots att det var denna Oscar jag lärde känna. Men jag är även glad över att han har blivit sig själv igen, att till och med jag får se den rätta sidan hos honom. Och allt eftersom har jag börjat förlåta honom, idag är vi nästan helt okej. Det kommer dock ta lång tid för mig att återfå en tillit för honom, men fortsätter han så här så är jag säker på att den kommer fortare än förväntat.

Hampus blev avstängd från skolan, har fått sitt straff då han blev åtalad för misshandel på både mig och Jeremy. Men eftersom han inte är 18 ännu, fick han endast en sändare runt hans fot och får nu inte lämna sin gård. De gånger han blir tillåten att lämna gården är när han ska arbeta för kommunen - hjälpa till att städa olika platser. Men även då finns en stark övervakning på honom.

Jag mår bättre, faktiskt. Mobbningen slutade så fort Hampus lämnade skolan, jag tror även att det hör ihop med att jag umgås med två personer från tredje ring. De har alldeles för stor respekt för de två och alla vet att Oscar och Jeremy kommer säga emot så fort någon petar på mig. Det är som att jag har fått två livvakter, som samtidigt är mina vänner.

Idag är jag glad över att jag smsade det nummer som stod på bänken, jag är glad över att det ledde till Oscar. Utan honom hade jag aldrig varit här jag står idag, även om det mesta är tack vare Jeremy. Men utan Oscar kanske jag inte hade funnit Jeremy.

Så jag kan glatt säga att jag är på bättringsvägar, min depression är inte längre lika djup och mitt självskadebeteende har minskat. Och jag är faktiskt glad ibland.

__

Detta är inte sista kapitlet även om det kanske låter så lol, detta är något Felix har skrivit för jag ville bara komma framåt nu hehe, har så mycket mer planerat 😉