Eyes Open ~ Foscar

39

"Vart har du varit?" Frågar Ogge så fort jag kliver in i rummet och möter hans oroliga gestalt ståendes vid fönstret, klädd i endast ett par boxerkalsonger. Hade det inte varit för Oscars påståenden om att Ogge ser bättre ut än honom, så hade jag inte lagt märke till hans nästan nakna kropp. Men nu gör jag det, och konstaterar att han ser bra ut. Men inte finare än Oscar.

"Promenad." Mumlar jag bara till svar och går fram till den säng jag har, som står närmast fönstret.

"Är du okej?" Frågar han och jag suckar, varpå han sjunker ner bredvid mig i sängen och placerar en hand på min axel.

"Du vet Oscar som jag har pratat om?" Frågar jag och Ogge nickar. "Det är min pojkvän." Yttrar jag då jag inte berättat det tidigare, för att vara säker på att Ogge inte är någon homofob. Jag vet inte heller om han är det nu, men utifrån det han har visat så känns han inte som en människa som ser ner på folk.

"Okej, är det något som har hänt med honom?" Frågar han och jag slappnar av en aning, han är i alla fall ingen som är emot homosexualitet.

"Alltså, han är väl ganska svartsjuk av sig just nu. Han är rädd att jag ska falla för dig istället, han jämför sig ganska mycket med andra och tycker att du ser bättre ut än honom och blir därför extra rädd. Men vi pratade idag om det, för han har betett sig konstigt enda sen han fick veta om dig och jag har inte tänkt på det tidigare. För han är liksom den enda för mig och jag skulle aldrig någonsin vara otrogen mot honom eller välja någon annan före honom? Jag älskar honom, han är den finaste jag vet men jag är inte säker på att han tar åt sig av det just nu." Orden bara flyger ur mig, jag behövde bara få ut allt inom mig då tankarna tar fnatt på mig. Och det känns skönt att berätta för någon som inte känner Oscar. Ogge känns även som en pålitlig person, och jag hoppas att det håller sig mellan våra föräldrar - att ha Ogge som låssas bror skulle kännas bra.

"Oj." Yttrar han och jag ser upp på honom, han ser nästan besvärad ut. "För det första så vill jag bara klargöra att jag verkligen inte är ute efter att förstöra något mellan er. Du är ju typ min bror nu och jag känner inget sådant för dig, inget illa menat. Sen känner jag inte Oscar men som jag uppfattar det så är han nog väldigt rädd över att förlora dig, han verkar tycka om dig väldigt mycket Felix. Jag förstår att det känns jobbigt för dig, men jag är ganska säker på att det kommer lugna ner sig allt eftersom, om han märker att du inte gör något liksom." Säger han och jag kan inget annat än att le. Han är klok, en sådan storebror som alla borde ha.

"Tack Ogge." Yttrar jag och kramar om honom från sidan. Han besvarar kramen och uttalar sig med att det är lugnt.

"Jag kan snacka med honom, om du vill. Och klargöra för honom också att jag inte vill förstöra något för er."

"Vi kan vänta ett tag med det, men tack."

Vi utbyter ett leende innan jag slänger en blick på klockan och konstaterar att det endast är en kvart kvar tills vi ska möta upp våra föräldrar för en gemensam frukost. Så jag föreslår att vi bör göra oss klara, eller i alla fall Ogge eftersom jag redan är färdig.

Så under tiden drar jag upp min telefon och klickar fram min och Oscar konversation.

Jag, 07:47

Jag älskar dig, kom ihåg det

Du är det finaste jag har Oscar och jag är så glad över att du är min. Det är galet att vi hamnade här tillslut, men fan vad det har varit värt det. Det finns ingen som gör mig så lycklig som du och jag vill bara att du ska veta hur mycket jag tycker om dig, och bara dig. Jag vill att du litar på mig när jag säger det, för jag menar det verkligen

Jag skulle aldrig välja bort dig för någon annan Oscar, ingen kan nå upp till din nivå.

Jag älskar dig och jag hoppas att du får en bra dag, godmorgon från Thailand hjärtat