Till min lycka var det faktiskt ingen som sa någonting om mig idag. Allt var lugnt. Svenska lektionen flöt på. Jag och Felix har en taktik. Vi samlar på oss flera saker som representerade ordet lidande och sedan försöker vi lista ut deras gemenskap.
Lunchen verkar vara god idag. Till min lycka serveras det pizza. Ivrigt tar jag två bitar på en gång och går till min vanliga plats. Jag skär loss en liten bit och synar den njutningsfullt. Men precis innan jag ska smaka så sjunker det ner fyra högljudda personer vid mitt bord. Med ett höjt ögonbryn tittar jag på dem som fortfarande stojar och har sig. "Hej Sandra" hälsar Omar glatt och tar upp pizzan med händerna. "Hej Omar" hälsar jag tillbaka. Medan de andra tre killarna pratar om något spel så flyttar Omar sin tallrik närmre mig.
"God pizza va?" Smaskar han ljudligt. "Aa, väldigt god" skrattar jag åt han. "Hallå du vet Vanessa i tvåan" får han exalterat fram mellan tuggorna. Jag skakar lite på huvudet och tar även jag en tugga. "I alla fall. Hon sa att jag var söt" får han förnedrat fram. Oförstående nickar jag lite och ler uppmuntrande. "Det är väll bra?" Frågar jag förvirrat. "Nej, för jag är inte söt. Jag kanske är snygg och sexig. Men inte söt" yttrar han uppgivet. Jag skrattar lite och samtalet flyter på. Snart hänger även de andra killarna på och det hela slutar i en stor babblande hög.
"Asså det finns två typer av personer här" börjar Oscar sin predikan. Nyfiket lyssnar jag noga. "Okej först har vi de rika jävlarna. Du vet de som aldrig äter lunch här och som alltid har på sig märkeskläder" fortsätter han. Alla instämmer drastiskt. "Och sedan har vi oss, medelklassarna" avslutad han. Han får en liten applåd och formar en bugning. Skrattandes lämnar jag av mig min tallrik innan jag beger mig till nästa lektion.
Sista lektionen är ganska enkel. Vi ska prata om samhället idag. "Okej, jag vill att alla nämner en sak som ni tycker är orättvist i dagens samhälle" beordrar våran so lärare. Efter en stunds tänkande kommer jag på mitt svar. Ordet skickas vidare och hamnar på Omar. "Racism" säger han enkelt. Ogge får ordet. "Misshandel" yttrar han med en axelryckning. "Mord" får Oscar ut mitt i en gäspning. När Felix ska prata så ligger hans blick hela tiden på mig. "Våldtäkt"
Han ger mig en medlidande blick och låter sedan ordet passera.
När det kommer till mig så hörs det suckar runt om i rummet. Jag himlar lite med ögonen innan jag öppnar munnen. "Sexism" suckar jag.
Lyckligt andas jag in den friska luften. Med stora steg går jag mot en bänk och slår mig utmattat ner. Men jag ångrar mig snabbt då kylan biter tag i mina lår. Snabbt ställer jag mig upp igen och borstar mig på rumpan. Bussarna är inställda idag pågrund av den hala isen så jag påbörjar min tjugo minuters långa färd hemåt. Länge hinner jag inte gå innan snabba steg hörs bakom mig. Förvirrat vänder jag mig om och möter till min förvåning en springande Felix. Flinandes väntar jag in han.
Han ger mig en snabb kram innan han lägger armen på min axlar. "Bor du långt här ifrån?" Undrar jag nyfiket och tittar upp i hans blåa ögon. Han skakar lite på huvudet. "Nej, knappt tio minuter" svarar han glatt. "Vill du hänga med till mig?" Fortsätter han och ser på mig valpögon. Skrattandes nickar jag och ler stort.
Hans hem är inte alls som jag trodde. Det är välstädat och fyllt med fina detaljer. Det mesta är vitt. Men några brytningar i grönt finns lite överallt. Felix rum var stort och luftigt med en king size säng i hörnet utav rummet. Med ett glädje tjut slänger jag mig på den och slappnar av. Felix skrockande hörs i bakgrunden innan han också försöker sätts sig i sängen. Men dock så går det inte då jag ligger som en sjöstjärna över hela. Skrattandes försöker han att få bort mig men jag håller bestämt kvar. Trots mitt hårda grepp så lyckas han i iallafall att lyfta bort mig. Och ge lite plats åt honom. Fnissandes kryper jag ihop mot väggen och andas in lukten av Felix.
****
VILL TILLBAKA TILL FOOO5THELEMENT
