Ugly Trophy

9

"Jag kan förklara" försöker jag och Oscar kommer närmre sängen. Hans blick är fäst på mig och rädslan inom mig blir större och större.

"Du sa att du var på biblioteket" yttrar han. "Du ljög för mig." 

"Oscar, jag-" säger jag och han kommer fram till sängkanten. Utan att jag hinner reagera så tar han tag i mina anklar, och drar till så att jag dras närmre honom.

Han drar sedan ner mig från sängen så att jag slår i golvet, jag kvider till av hur ont det gör. Jag lägger mig på sidan för att slippa möta hans arga blick.

"Jag gör allt för dig, och allt jag vill är att du ska gå till skolan och inte ljuga för mig. Det är för att du umgås med det där.. folket"  spottar han ur sig och jag känner lusten av att skrika tillbaka.

Men innan jag hinner säga något så får jag en hård smäll i magen, så att all luft inom mig åker ut. Jag får sedan en till, och jag kippar efter andan. Jag förstår att han sprakar på mig, helt känslolöst. 

"Snälla s-sluta" får jag fram och istället för att han slutar så tar han tag i mitt hår. Han drar upp mig i det känns som om han drar av allt mitt hår.

Han får upp mig på mina ostadiga ben, och släpper mitt hår. Han tar sedan ett grepp om min haka, och tvingar mig att möta hans blick. Hans ögon är inte sådär vackert blåa, utan mörka av all ilska inom honom.

"Jag älskar dig så mycket, och bryr mig om dig. Så det är mitt jobb att lära dig att sköta dig" yttrar han hårt innan han slänger ner mig på sängen.

Han sätter sig sedan gränsle på mig, och hans tyngd trycker hårt på nederdelen utav min mage. Jag tror nästan att han ska sluta, och kanske kyssa mig på det sättet han brukade göra. Fast jag har så fel.

"Säg något" säger han hårt.

"Jag vet inte vad jag ska säga" får jag fram, och det är då han slår mig hårt i ansiktet.

"Så något förfan!"

"Osc-"

Då slår han mig igen, hårdare än förra gången. Så hårt att jag känner blodsmak i munnen.

"Säg något som jag förtjänar att höra nu!" skriker han igen och det är då jag börjar gråta, så att tårarna sprutar ner över kinderna.

"Jag vet inte vad jag ska säga, snälla Oscar" ber jag gråtandes och han reser sig upp ifrån mig. Istället för att lämna mig ifred så drar han mig upp ur sängen och puttar in mig i väggen bredvid sängen. 

Han trycker mig hårade mot väggen, tar tag i mina axlar och smäller in mig i väggen hårt så att mitt huvud dunkar i väggen.

Jag blir ganska yr i huvudet av slaget, och försöker få upp mina händer som en sköld ifrån honom. 

"Jag är så jävla trött på dig, du vet inte ens hur man ber om ursäkt" fräser han och jag förstår att han vill höra mig säga förlåt för att jag ljög.

"För-förlåt"snyftar jag fram, fast han skakar på huvudet åt mig.

"Ursäkten ej godtages. För du ber endast om ursäkt nu för att jag sa att det var de du skulle säga. Du menar inte det"

Och så fortsätter han att slå mig, överallt på min kropp. När han känner att han har slagit färdigt, och min svaga kropp faller ner till golvet på grund utav alla slag. Så känner jag hur han börjar knäppa upp mina byxor. Jag vill inte, men jag är för svag för att stoppa honom. 

Efter att han har fått av mig mina byxor och underkläder, så tar det inte ens en minut innan han tränger sig in i mig. Smärtan är extrem, och jag vill inte att han ska fortsätta.

Fast nånstans i akten, så svartnar allt till.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sista dagen på 2016! Jag tycker att detta året har gått väldigt fort. Min bok, "Jag har aldrig" nådde denna vecka 100K läsningar och jag tyckte att det gjorde mina sista dagar på 2016 till glädjefyllda. 

Gott nytt år alla fina läsare!