Ugly Trophy

19

"Jag vill ha en stor frapino mocka" säger jag till baristan framför mig som slår in det på sin kassa. Hon tittar sedan vänligt upp på mig med ett leende.

"Vill du ha något mer?" frågar hon och jag skakar på huvudet, medans jag trycker ner mitt bankkort i avläsaren framför.

Jag slår snabbt in min bankkod, och när köpet godkänts så tar jag ut det och lägger ner det i plånboken. Hon räcker fram kvittot mot mig som jag tar emot och lägger ner i väskan även då det är extremt onödigt. 

Jag går till Felix som står längre bort och väntar på sin kaffe, och ställer mig bredvid.

"Beställde du din fusk kaffe?" frågar han och jag puttar till honom i sidan. 

"Det är ingen fusk kaffe. Det innehåller bara choklad, fast det innehåller fortfarande kaffe" säger jag och Felix skrattar lågt bredvid mig. Hans mugg med kaffe ställs fram och han går fram och tar den.

Även min frapino dyker snabbt upp och jag tackar medans jag tar emot den. Jag dricker av den och njuter av smaken som fyller min mun.

"Ska vi gå vidare då?" frågar han och jag nickar, medans vi lämnar Espresso house med våra drickor i handen.

Det kändes väldigt ovanligt att för en gångs skull fått gå och shoppa lite och sedan avsluta med espresso house. Annars så fick jag aldrig gå ut och shoppa utan Oscar fixade ofta med sånt, espresso fick jag fast bara ibland om jag hade varit duktig i skolan.

Vi hade gått en bit ifrån espresso house då jag kommer på att jag har glömt mitt bankkort. Jag svär tyst och känner paniken spridas i kroppen. Jag tar tag i Felixs arm så att han slutar att gå, och han tittar frågandes på mig och tänker precis säga något fast jag avbryter honom.

"Jag har glömt mitt bankkort inne på espresso. Jag springer tillbaka, ta mina saker sålänge" säger jag och ger honom min frapino och väska. Han tar emot det, och jag ser att det blir alldeles för mycket i hans famn. Fast jag säger inget, utan vänder på klacken och springer den där sista biten till espresso house.

Jag är snabbt framme vid ingången till espresso house och jag kommer andfått in. Jag kommer fram till kassörskan som står vid kassan och hon ler vänligt.

"Hej, jag glömde mitt bankkort här" 

"En kille var här och hämtade upp det" säger hon med en tveksam ton på rösten och jag rynkar på ögonbrynen.

"Va? ger ni bara ut upphittade saker hur som helst?" säger jag med en irriterad stämma 

"Nej självklart inte. Jag frågade honom en säkerhets fråga, där jag frågade vad som stod på kortet och han svarade rätt. Han sa ditt namn och efternamn som stod på kortet utan tänkande" säger hon och jag drar handen nervöst genom håret. Hade Felix hämtat upp det och det var de han tänkte säga när jag avbröt honom?

Jag tittade ursäktande på baristan, och började gå mot utgången igen.  Jag korsade armarna över bröstet medans jag gick utanför. Min mobil som ligger i bakfickan plingar till och jag plockar upp den och ser ett meddelande ifrån Felix. Men hela meddelandet syns inte och eftersom jag nästan snart var där han var så, sket jag i att svara. 

Jag korsade hörnet på ett av husen på gatan som jag gick på, och gick förbi ett jättelitet och okänt fik.

Vid ett av ute borden längre bort satt någon med en tidning uppslagen över sig, och jag hade ögonen på honom länge. Tills jag tillslut gick förbi honom så släppte jag honom med blicken.

Jag kom inte länge förren han harklade sig bakom mig.

"Hej Gabriella" rösten fick mig att stelna till på direkten.  Den där rösten, som jag både hade älskat och varit rädd för.

"Detta är ditt bankkort va?" frågar han och jag vänder mig om, ser han hålla i mitt bankkort.

Han är klädd i endast en skjorta och kostymbyxor, och hans blonda hår är bakåtslickat.

"j-ja" säger jag och tittar på bankkortet igen. "Fast jag kan skaffa ett nytt" säger jag och börjar att gå snabbt ifrån honom. 

När jag går en bit ifrån, så börjar jag att jogga. Vad fan gör han ute? Var inte han häktad.

Jag svänger in på en litet smalt område mellan två hus, där det står några containrar för att andas ut. Ifall han är efter mig så hittar han inte mig för tillfället.

Jag plockar direkt upp min mobil för att messa Felix. Ännu ett sms har dykt upp ifrån hono som nu syns. Han frågar vart jag är och jag bestämmer mig för att snabbt svara så han kan komma och möta mig då jag vet att jag inte är långt bort ifrån honom.

Men när jag precis ska svara honom så känner jag två armar slingra sig om mig bakifrån och den ena tar sig upp till min mun för att lägga den över mina läppar så att jag inte ska kunna skrika.

"Följ med hem nu, där du hör hemma" viskar han i mitt öra.

Och denna gången är det inte Felix.