Det började närma sig sen eftermiddag och jag visste att Oscar skulle snart komma hem från sitt jobb. Därför så var jag tvungen att få hem Felix nu, så att inte han behövde träffa på Oscar. Men även för att jag behövde förbereda något att äta så att han faktiskt skulle bli glad när han kom hem.
"Så jag får alltså inte träffa Oscar idag?" frågar Felix när han står påklädd vid ytterdörren. Jag skakar på huvudet och korsar armarna över bröstet.
"Du vet vad som händer då. Ni kommer bara börja bråka" yttrar jag och Felix himlar med ögonen.
"Det var när du hade flyttat för över ett år sedan! Hade du förväntat dig att jag skulle vara glad över att du hade flyttat in med en vuxen kille som var hur många år äldre än dig?"
"Men om du inte var okej med de då, vad får dig att vara okej med det nu?" frågar jag och han tittar på mig med en blick som inte går att tyda.
"För att du är vuxen nu? Du var sjutton och gick höstterminen i 2:an. Nu går du sista terminen och ska fylla 19, det är en helt annan sak nu. Det var inte lagligt överhuvudtaget att du skulle ha ett förhållande med den där snubben då" säger han och jag svarar inte utan tittar endast bort.
"Du är lycklig nu, och jag förstår att du är lycklig med honom" hör jag Felix säga, fast allt som börjar cirkulera i mitt huvud är gårdagen.
"Messar du när du har kommit hem?" frågar jag för att avbryta allt jag tänker på.
"ja, ja det gör jag" yttrar han och tar in mig i sin famn för en kram.
När vi drar ifrån kramen så öppnar han ytterdörren och stiger ut i korridoren utanför.
"Hejdå Felix" säger jag och han ler, och vinkar lite innan han går fram till hissen och trycker på knappen.
Jag stänger ytterdörren om mig, och putsar ut innan jag går ut i köket för att plocka undan efter mig och Felix, samt att ringa ett samtal för att boka ett bord på vår favorit restaurang. Då det känns mer romantiskt än att laga mat, eller att beställa hem skräpmat.
Jag kommer ut i köket, och börjar samla ihop tallrikarna och glasen på bordet. När jag lägger in dem i diskmaskinen så sätter jag igång den. När diskmaskinen börjar låta så tar jag min mobil som ligger på köksbänken, och går och sätter mig i soffan.
Jag går in på min samtalslista, och scollar mellan kontakterna. När jag ser restaurangchefens nummer så ringer jag upp.
Han svarar med en glad ton på rösten efter bara två signaler.
"Hej Gabiella!" säger han med sin italienska brytning och jag skrattar åt hans glädjefyllda röst.
"Hej Enzo! Jag undrar om du hade kunnat fixa ett bord till mig och Oscar ikväll runt 7?" frågar jag och lägger mig ner i soffan, och tittar ut genom det stora fönstret där man har en fin utsikt över Stockholm.
"Självklart, självklart. Det var länge sedan ni var här"
"Jag vet, vi har knappt haft tid till och vara så mycket med varandra ens" säger jag och slingrar en av mina hårslingor runt mitt pekfinger.
"Jag bjuder ikväll på er mat, il mio cuore" säger han och jag ler.
"Åh Enzo, du vet att du inte behöver"
"Jo, jag vill det" säger han och jag skrattar lågt.
"Okej då. Tack så mycket Enzo. Vi ses ikväll då"
"Sí!" yttrar han innan vi lägger på.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag hade visst somnat till i soffan, för jag hade inte märkt att Oscar hade kommit hem och satt vid barbordet och jobbade.
Jag reste mig upp i sängen och borstade bort mitt hår som hade lagt sig i ansiktet med handen. Jag gäspade och sträckte på mig innan jag reser mig upp och börjar att gå mot honom där han sitter.
När jag kommer fram till honom så lägger jag armarna om honom bakifrån och kramar honom. Han hummar endast fast fortsätter att knappa på sin dator istället för att vända sig om oc kanske krama tillbaka och visa lite känslor.
"Jag har fixat bord hos Enzo" säger jag för att lätta på stämningen och han stänger då igen sin data och snurrar på bar stolen för att vända sig mot mig.
"Förlåt hjärtat, men jag har ett sent möte med jobbet från halv 7 till ungefär 9" yttrar han och jag tittar länge på honom innan jag sväljer och försöka le. Självklart så har han det.
"Jag tänkte bara.. ehm jag kan bjuda med någon kompis istället" säger jag och försöker hindra den besvikna tonen i rösten.
"Nån av oss måste ju jobba" säger han och försöker ta mina händer i sina fast jag ignorerar det.
"Jag hade tänkt ta extra jobb på Starbucks där Felix jobbar. Så jag kommer också kunna jobba"
"Nej det ska du inte. Du ska fokusera på skolan och ha paus ifrån stressen och inte jobba på någon jävla Starbucks. Om du vill ha något extra jobb så är det på mitt företag" yttrar han hårt. "Så kan vi ha sex på mitt skrivbord närsomhelst" yttrar han sedan mjukt och biter sig i läppen.
"Jag vill inte jobba på ditt företag" mumlar jag och han ser genast arg ut.
Han reser sig hastigt från stolen och tar tag i mig. Med hårda rörelser så drar han med mig till soffan när jag nyss hade legat och sovit.
"Kan du inte bara lyssna på mig någon jävla gång så att jag slipper straffa dig?" väser han och jag svarar inte. Utan då slänger han ner mig på soffan så att jag hamnar på mage.
"Fö-förlåt" stammar jag tyst och hör hur han skrattar lågt.
"Var redo nu babe"
YOU ARE READING
Ugly Trophy
Short StoryHan sa att jag var hans trofé. (Jag tycker inte om att sätta åldersgräns på mina böcker, så jag säger nu att om du inte är känslig och är mogen för att läsa om våld, sex och annat så läs inte.)