Ugly Trophy

20

I endast en oversize T-shirt på mig så vaknar jag upp på morgonen i ett litet rum med endast en säng och en garderob i. Det var ingen källare, eller ett rum som inte var obekvämt direkt. Det var endast ett rum med lite inredning.

Jag vet att jag är i Oscars lägenhet, för jag vet att jag träffade honom igår. Jag vet även att han tog ut sina sjuka straff på mig, och de var så hemska att jag inte ens vill tänka på det.

Jag kände på min arm, där huden var fortfarande var röd och nästan helt blåslagen. Det är ett under att den inte är bruten. Huden runt min hals gör ont efter ett strypgrepp, och mina ben är lika blåslagna som armarna.

Min mobil är borta, även mina kläder som jag hade på mig igår. Jag undrar vad Felix gör nu och mina föräldrar. Letar de inte efter mig? Har de ringt polisen?

Mitt tänkande avbryts när dörren öppnas och Oscar kommer in. Han håller i en tänd cigarett i handen och kostymbyxorna ifrån igår är det enda han har på sig. Jag visste inte att han rökte.

Hans blonda hår var rufsigt, och trots att han är väldigt avspänd så ser man de svaga konturerna av magmusklerna. Han hade tränat, det såg man. De magmusklerna aldrig brukade synas när han var avslappnad.

Jag vill skrika på honom, säga hur mycket jag hatar honom, och även fråga honom varför jag är här. Men det kommer inte fram något, utan allt jag säger är ett enda litet ord.

"Felix"

"Huh?" frågar han, medans han lutar sig mot dörrkavlen och tar cigaretten i munnen, drar ett bloss och blåser sedan ut röken.

"Din Felix vet att du är här" säger han. "Han vet att du valde mig" 

"Jag valde inte dig!" utbrister jag och är glad över att jag fick fram det. "Jag hade det bra utan dig" 

"Du levde utan mig i några dagar" säger han. "Du vet att du hade det så mycket bättre hos mig"

"Jag vill hem" yttrar jag. "Detta är inte mitt hem."

Han säger inte så mycket, utan stoppar in cigaretten i munnen och håller den där, medans han börjar rota i sin ficka. Han drar upp handen ur sin ficka, och får fram förlovningsringen som jag kastade ut ur fönstret på sjukhuset.

"Hur fick du tag i den? Du var häktad när jag slängde ut den ifrån fönstret" säger jag och han har ögonen fortfarande på ringen.

Han tar ut cigaretten i munnen, tittar på mig och skrattar.

"Jag blev utsläppt efter 2 dar. Jag blir alltid utsläppt från häktet, älskling. Den här ringen hittade jag vid buskarna utanför entrén till sjukhuset. Jag kom dit för jag trodde fortfarande att du var där" säger han och jag sväljer nervöst.

"Vad sa du till Felix?" frågar jag och Oscar rycker på axlarna.

"Jag skrev att du valde mig och att du fortfarande älskade mig" säger han. "Och så sa jag att du hade ljugit om allt, och att du inte ville att han skulle komma tillbaka" 

"Han kommer tillbaka. Han vet vart du bor, han var här varje dag när du var på jobbet när jag bodde här" säger jag och han ler mot mig, flackar med blicken mellan mig och ringen. 

"Jag har flyttat" säger han med en axelryckning. "Men din prins charm kommer ändå inte. Han verkade ganska besviken över att du valde mig" 

"Jag valde inte dig!" ryter jag och han biter sig i läppen och går fram till mig. Jag flyttar längre bak i sängen där jag sitter.  Han lägger ringen på sängen och går ifrån sängen igen.