Ugly Trophy

18

Det var en känsla som inte gick att beskriva, att springa ut ifrån gymnasiet iklädd en studentmössa. Det var slut, min tid på gymnasiet var slut.

Jag såg bilden på mig viftas uppe i luften av min pappa som hade kommit ända ifrån Italien för att fira.

Min mammas leende gick inte och missa, hon stod bredvid pappa iklädd en somrig klänning och i handen höll hon en tuta.

Min släkt, min egentligen förstörda släkt var ihop samlade för min dag. Pappas sida ifrån Italien och mammas sida ifrån Sverige.

När jag sedan stod på flaket tillsammans med både Caroline och Felix vid min sida, så började jag att skriksjunga med i sången som spelades.

Felix började också sjunga tillsammans med mig och alla andra på flaket. Tillsammans allihopa, iklädd i skjortor och klänningar.

Studentflaket rörde på sig, och jag vinkade glatt åt min släkt där jag stod. Fortfarande sjungandes.

Felix sträckte över en burk, med öl i som jag glatt öppnade upp. Jag klunkade nästan ner hela drickan, mest för att det var så länge sedan jag ens drack öl. Tillsammans med Oscar var det endast fint rött vin och champagne som gällde.

Caroline la sin arm om mina axlar, drog mig närmre sig så att vi på nått sätt kramades på sidan. Hon log stort, och jag vet att studenten är något hon har längtat efter sedan sjunde klass. Jag har aldrig sett henne gladare än vad hon är nu, eller sjungandes högt och dansande.

När flaket börjar köra, så händer det som inte får hända. Den lilla silverkedjan med min bokstav dinglandes i lossnar ifrån min handled. Jag hinner inte fånga den, när den sakta faller av flaket och hamnar på gatan utanför.

Jag suckar högt, en del av mig vill hoppa av flaket och hämta armbandet. Men jag vet att jag ändå inte skulle hitta det bland alla människor som stor nedanför. Men en annan del av mig är nöjd, då jag fick armbandet utav Oscar och det var den sista personliga touchen som jag hade kvar av honom.

Jag dricker av ölen som jag fortfarande håller i, dricker ännu mer av den så att burken nästintill är tom.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Släktfesten, efteråt firade min och Felixs släkt tillsammans då vi alltid har varit nära. När man har bott framför varandra i så många år som vi, har våra släkter/familjer automatiskt också lärt känna varandra. Felixs föräldrar har stöttat mig extremt mycket och jag är evigt tacksam för dem.

Efter mycket sjungandes på studentsånger, presenter och annat i min trädgård i partytält så satt jag och Felix på trappan på min lilla tomt utanför ytterdörren. Medans alla andra firade på bakom huset där trädgården fanns. Det började gå mot sent på kvällen och det var mörkt ute.

"Vi klarade det" säger jag och vänder mig mot honom där han sitter bredvid mig.

"Ja det gjorde vi" säger han och greppar min hand.

Ska vi gå till parken?" Frågar jag och han tittar  på mig med rynkande ögonbryn.

"I studentmössor på vår studentkväll?" Frågar han och jag nickar, reser mig upp och drar med honom upp på fötter.

"Gå in och sätt på dig skor då" säger han och tittar ner på mina bara fötter.

"Nej, skit i det. Du kan bära mig på din rygg" säger jag med ett retsamt flin och han skakar på huvudet åt mig.

"Men okej då" säger han och går ner ifrån den lilla trappen vi sitter på utanför min ytterdörr.

Jag står kvar på ett av trappstegen för att jag ska kunna lätt och smidigt hoppa upp på hans rygg.