It Will Come Back ➸ Harry Styles (sv)

Kapitel 12

Sommarlov.

Jag trodde aldrig jag skulle kunna vara ledsen över att det var sommarlov. Men det var jag.

Om skolan fortfarande vart igång hade jag i alla fall haft något att göra. Någonting att plugga eller ett projekt att jobba på.

Istället var det bara jag och rummet och några böcker jag redan läst.

Norah var hemma i hos hennes familj i Exeter, hon hade ringt mig och vi hade pratat lite, och det var ungefär det enda som hade hänt.

Jag hade absolut inga planer för sommarlovet förutom att hälsa på hemma i Cardiff i Augusti.

Norah skulle komma hem innan midsommar, och det var nog antagligen då mitt sommarlov egentligen skulle börja. Men sen ska hon iväg igen, till Kap Verde, och jag blev avundsjuk bara av att tänka på det.

Inte för att det är något speciellt om Kap Verde, bara det faktum att hon har planer och ställen att vara och roliga saker som händer, medan det enda man kan betrakta som något som hänt de senaste dagarna var en fågel som nästan flög in i rummet igenom fönstret, men bestämde sig för att rummet var fr deprimerande på grund av med, så den flög iväg istället. Om ändå jag kunde göra det.

En knackning hördes på dörren och jag tittade upp, en aning skrämt. Klockan var åtta och nästan ingen var på internatet, alla var ute och gjorde saker.

Jag stirrade först bara på dörren, som om vem som än var bakom den bara skulle vända sig om och gå om jag gjorde det länge nog.

Som om jag ändå på något sätt fruktade att det var sant, så var jag snabbt uppe på fötter och gick iväg mot dörren.

Jag låste upp den och drog upp den, och kunde inte säga att jag blev helt förvånad av att se gröna ögon bakom den.

Harry hade på sig en t-shirt och jeans, hans hår låg i hans vanliga lockar, hans gröna ögon skarpa och klara som alltid. Trots det var dom skuggade av något, en känsla jag inte kunde tolka.

Utan att något ord blev utväxlat mellan oss så klev han in, tvingade mig att ta några steg bakåt innan han stängde dörren efter sig.

Hans panna var bara några centimeter iväg från min och hans ögon likaså, tittade ned på mig, "Måste knulla dig. Nu." Hans obscena ordval fick mina läppar att sära på sig, vilket fick hans blick att direkt fall ned till mina läppar. Jag blev förvånad, trots att det var ungefär det jag förväntade mig från honom.

Hans händer sökte sig till min midja, fick mig att backa tills mina vader slog lätt i sängen, "Tänker du låta mig?" Jag svarade igenom att pressa ihop våra läppar, och han svarade direkt hungrigt på kyssen.

Han tog tag i mina lår och lyfte upp mig på sättet han alltid gjorde, innan han nästintill kastade mig på sängen. Han pressade sig själv mot mig medan han hjälpte mig avlägsna min t-shirt, och jag försökte förbereda mig på att förlora mig själv i hans ögon.

_____________________

Sol, värme och tystnad var det första jag kunde registrera när jag vaknade. Först var jag lite desorienterad precis som alla när dom vaknar ur djup sömn, men jag påmindes snabbt när det första jag såg var formen av en människa på sängkanten.

Först tänkte jag inte mer på det, vred på mig i sängen och suckade, tills jag insåg att Norah var i Exeter.

Jag tittade upp och insåg vem det var i samband med att jag gjorde ögonkontakt med honom. "Jag skaffa frukost åt dig."

Jag blev plötsligt väldigt medveten om tystnaden, och istället för att den bara var där så blev den snabbt väldigt tafatt och spänd.

Harry räckte ut en papperspåse, och jag förstod direkt vart han hade köpt dom. Nästan för exalterat så satte jag mig upp, slår vad om att det var en väldigt osmickrande vinkel, innan jag försiktigt grep tag i påsen. "Tack." Jag försökte att inte visa förvåning.

Jag hade absolut inte räknat med att han skulle vara kvar, allra minst att han skulle köpt frukost till mig från mitt vanligs frukost ställe.

Ändå klagade jag inte. Jag kände mig hedrad över att se Harry sitta på min sängkant, en hand bakom ryggen och hans ögon på mig, utan tröja, det kändes snarare mysigt att han var där.

Jag öppnade och kikade ned i den bruna påsen, såg apelsin juice och mina vanliga plättar med grädde och sylt jag brukade ta.

"Vart är din rumskamrat?" Jag tittade upp på Harry, vars blick låg på Norah's säng. Det var nästan så att jag blev förvånad varje gång jag tittade på honom. Solen låg på honom, fick hans hy att lysa och hans gröna ögon att se ljusare ut, hans bruna hår i ljuva lockar.

Harry tittade upp på mig när jag inte svarat på ett tag. Jag harklade mig, började ta ur frukosten ur påsen, "Hon är bortrest."

Harry hummade lågt, bytte position i sängen medan jag började äta av plättarna.

Den underbara smaken jag var förmodligen för bekant med fyllde min mun och jag höll tillbaka ett stön.

Jag vet inte vad dom exakt lagar plättarna med men vad det än är måste det vara skickat från Gud han själv.

Jag blickade upp på Harry som då satt helt riktad åt mig, och fastnade med blicken över hans bröst. "Har du tatueringar?" Frågan flög ur mig av ren förvåning.

Hans hud var prydd med bläck, svalor och en fjäril, och jag kunde inte slita blicken från dom. Jag kunde se hur Harry rynkade på pannan, "Har du inte sett dom?"

Jag skakade på huvudet, som i en trans. Jag ville sträcka mig och röra dom men jag ryckte mig själv snabbt ur tankarna och fick min uppmärksamhet att återvända till maten framför mig.

Tystnad fyllde rummet igen, det enda ljudet som hördes var jag, tallriken och platsbesticken som skrapade emot tallriken när jag åt.

Jag drog en hand igenom mitt hår medan jag satte mig upp ordentligt, fortsatte äta, långsamt när jag insåg att Harry fortfarande bevakade mig i tystnad.

"Hur gammal är du ens?" Harry stirrade på mig med ett uttryckslöst ansikte, helt blankt, och jag absolut hatade hur jag inte kunde tolka det.

Jag harklade mig, "Arton."

Jag sträckte mig ned i påsen för att hämta apelsin juicen, "Du har grädde..." Jag tittade upp på Harry som tittade tillbaka på mig. Jag har grädde?

Jag rynkade på pannan, tittade bortkommet på Harry som lutade sig framåt.

Jag förstod inte vad han gjorde tills jag kände hans tumme dra från hörnet av min mun ner till min underläpp.

Han tryckte smått hans tumme in i min mun, för att låta mig få grädden från hans tumme till min mun, och en idé uppenbarade sig direkt i mitt huvud.

Jag slöt mina läppar runt hans tumme, och jag kunde direkt se hur hand ögon mörknade. Han tänkte förmodligen inte så långt.

Jag sög på den milt, lät min tunga glida mot hans tumme, släppte ut en liten stön, bara för effekt, innan jag släppte taget och återvände till min frukost.

Harry satt alldeles stilla, och jag var nästan säker på att han höll andan. Jag avslutade  snabbt mina pannkakor, innan jag sträckte mig efter min apelsinjuice, såg till så att jag sög på kanten av flaskan så mycket att   mina kinder sögs, gjorde ögonkontakt med Harry medan jag gjorde det.

Plötsligt ställde jag mig upp, tog en snabb titt i hans knä för att se till att vad jag gjort hade de konsekvenser jag hoppats på, och log när jag såg en uppenbar bula.

"Jag duschar." Meddelade jag medan jag gick emot badrummet. Jag hörde Harry stöna bakom mig och mitt leende växte.