It Will Come Back ➸ Harry Styles (sv)

Kapitel 19

"Hur snabbt åker den här?" Bilen krängde och min hand flög mot passagerarsätet för att kunna hålla i mig. Harry körde lite för snabbt för att jag och mitt paranoida sinne skulle kunna slappna av. Radion var på emellan oss och någon Ed Sheeran låt var på låg nivå.

Harry behövde inte tänka länge på svaret, "Så snabbt som du vill, baby." Jag gav honom en icke imponerad blick, och Harry måste vetat att kommentaren skulle ha den effekten på mig för han hade ett slugt leende på läpparna.

Jag försökte tygla ett leende men misslyckades, och vände mig för att titta ut igenom mitt fönster i hopp om att dölja det, "Vad gjorde du på festen, förresten?"

Harry rynkade på pannan medan han fortsatte titta ut i vägen, "Fest? Vilket fest?"

Vilken fest? Jag tänkte tillbaka på huset, muggarna som jag och Collins bildade ett torn av, rummet, Collins mobil och Harry's avundsjuka. Jag rynkade på pannan, "Den där... När jag var inne i rummet, och du bara gick in-"

"Jaha." Harry log en aning vid minnet. En aning. "Nej, jag, jag hörde dig och... Den där killen, prata om en fest och jag frågade runt lite." Mina tankar fördes återigen bort, när jag och River stod och pratade utanför mitt och Norahs rum och Harry plötsligt stod i hallen. Hur mycket hade han hört egentligen?

Jag stirrade på honom i några sekunder, tänkandes, "Du gör det ofta." Harry sköt mig en snabb blick,

"Vad?"

"Frågar runt lite." sade jag, försökte härma tonläget han hade när han sade det. Harry tittade blankt ut i vägen. Det blev tyst ett litet tag, där jag väntade på att han skulle svara och han tycktes vänta på att jag skulle fortsätta. Jag ryckte på axlarna trots att jag inte var säker att han kunde se mig, "Du får reda på vart jag är, vart jag bor."

Harry ryckte på axlarna också, "Det är faktiskt inte jävligt svårt. Bara att fråga runt lite bland några vänner så är det alltid någon som känner någon."

Jag nickade långsamt. "Och internatet?"

"Gick bara in och frågade en av eleverna efter en Arielle."

Jag höjde på ögonbrynen, "Och dom sade det?"

Harry ryckte på axlarna och tittade på mig som om det inte var en stor sak, "Japp."

Jag rynkade på pannan. Lite säkerhet ska det väl ändå vara på ett internat? Skulle Harry verkligen kunnat bara fråga någon efter mitt namn och dom har kunnat svara ja och gett honom mitt rumsnummer? Det tvekar jag verkligen på, jag pratar knappt med någon på internatet förutom Norah och Chase. Det vore nästintill möjligt för någon annan att kunna peka ut vart jag bor.

Mina tankar blev avbrutna av Harry som talade, "Här är det." Jag tittade direkt upp. Det var många folk. Dom var inte förskräckligt många att jag blev angelägen av att se dom, men de var verkligen inte få. Många vände huvudena vid ljudet av en bil som parkerade mitt i röran av andra bilar. Parkerade vet jag inte om man kan säga, det verkade inte vara en parkering här men ändå hade folk slarvigt ställt sig här och verkat försöka ta upp så mycket plats en bil möjligen skulle kunna utnyttja.

"Vilka är ens här?" mumlade jag, lät min blick åka över alla folk som stod på området.

Harry ryckte på axlarna, "Några vänner." Har du vänner?