Jag rynkade ögonbrynen lite lätt och var tvungen att tänka en ganska lång stund innan jag kom på varför det är en katt i vårat hus. Sixten.
Det kanske är lite hemskt att jag glömmer bort honom hela tiden. Men han gillar ändå inte mig såatteeeee.
Jag satte mig på knä på golvet och sträckte fram handen.
"Katten" sa jag men han ignorerade mig.
"Sixten" sa jag men han fortsatte ignorera mig.
"SIXTEN" sa jag igen och då kom Lucas in.
"Vad håller du på med" sa han och ställde bort sin vattenflaska innan han satte sig på huk, och Sixten sprang fram till honom.
"Jag försöker prata med kattjäveln" sa jag och då tittade han förolämpat på mig. "Kalla honom inte kattjävel. Och sen kan du ju börja med att säga rätt namn, han heter Simba" sa han och då blev jag återigen lite förvånad.
Jag var verkligen säker på att han heter Sixten.
"Och om du nu vill få honom att komma till dig, så borde du nog testa att kalla på honom med en lite mjukare röst" sa han och då himlade jag med ögonen.
"Simba" sa jag sen med överdriven bebisröst, men han tittade inte ens på mig.
"Varför lyssnar han inte, jag är ju faktiskt hans ägare" sa jag och då började Lucas flina.
"När man har en katt så är det mer tvärtom, katten är ägaren" sa han och ställde sig sen upp.
"Simba, kom hit" sa jag men han började istället stryka sig mot Lucas ben.
"Det är ingen hund" sa Lucas, och tog sen sin vattenflaska igen innan han gick mot sin trappa.
Då kröp jag fram till Simba istället.
"Sitt"
Han satte sig inte ner.
"Sitt tack" sa jag igen. Fortfarande ingen rörelseförmåga.
"Sitt sa jag"
"Simba" sa jag och då la han sig ner istället och sträckte på sig.
Då petade jag snabbt till hans mage, och då gjorde han en sit-up och tittade intensivt på mig. Jag måste ge honom cred för det, inte ens jag kan göra en sit-up.
Han la sig sen ner igen och då suckade jag.
"Vill du ha godis" sa jag och då ställde han sig snabbt upp.
Jag ställde mig då också upp, dock lite mer osmidigt, och sen gick vi ut i köket.
Jag tog upp en godisbit från min godispåse och hukade mig sen och sträckte fram den till honom.
Han nosade lite på den, men vände sen bort huvudet och hoppade istället upp på köksön och gick fram till en vit låda.
Jag öppnade den och såg massa olika påsar med katter på. Kattgodis antagligen alltså.
Jag tog upp en påse, och efter några minuter, när jag äntligen fått upp den så gav jag honom en.
Han åt snabbt upp den och då tog jag påsen och stängde lådan innan jag gick ut till vardagsrummet igen. Han följde efter och jag vände mig mot honom och tog en godis.
Sen höjde jag handen.
"Sitt" sa jag men då gick han istället fram och satte upp framtassarna på mitt ben. Jag backade snabbt. "Rör mig inte" sa jag och kastade godisen på golvet.
Han gick fram och åt upp den, så jag tog fram en ny.
"Sitt ner" sa jag igen och tröck försiktigt ner hans rumpa i golvet. Men så fort jag tog bort foten ställde han sig upp igen. Då suckade jag bara innan jag gick ut i köket igen.
Jag la tillbaka påsen och satte mig istället vid matbordet med min godispåse.
Sen satt jag bara där, med fötterna på bordet och åt mitt godis medans jag stirrade på klockan.
Mitt liv är så tråkigt.
Simba hoppade upp på matbordet efter en stund.
"Vad vill du" sa jag när han kom fram till mig. "Sitt" sa jag men fortfarande gjorde han ingenting. "Du har nått fel i huvudet" sa jag och tittade sen tillbaka på klockan.
Nathan och alla de människorna, (Simon, André osv) är och gymmar nu, Emilia är med Alex, Diego är hos sin farmor, Albin, Hugo, Liam och Gabriel (klasskompisar) är i stan, Caden och Izac spelar bara tvspel och Riley är barnvakt åt sin lillasyster.
Och jag? Jag är hemma och försöker lära min extremt ointelligenta katt att sitta ner.
Framförallt väntar jag på Nathan dock. Han är hela mitt sociala umgänge ändå om man tänker efter. Ganska deprimerande.
Jag tittade iallafall istället på Simba nu igen som lagt sig på bordet. Efter en stund insåg jag att det ju fanns en till person jag kan vara med. Eller snarare vara hos. Lucas.
Jag tog med godiset och började gå till hans rum. När jag kom ner gick jag in utan att knacka.
"Vad tittar du på?" Sa jag och tog bort hans täcke från hans bäddade säng innan jag satte mig med det i hans soffa.
"Tänkte börja titta på en ny serie" sa han och då virade jag in mig i täcket.
Och sen efter en stunds tänkande på vilken serie, vi, nu skulle kolla på, så satt vi och tittade på serier hela dagen.
Med sixten.
#################################
Jag vet inte ens själv.
YOU ARE READING
Jag gillar inte dig. Typ.
Teen FictionLeah har precis flyttat och ska börja på en ny skola. Hon gillar inte människor i allmänhet och speciellt inte människan som får henne att vilja emigrera till ett land på andra sidan jorden. Hon gillar honom helt enkelt inte. Eller ja, enkelt är det...