Det som finns kvar

Kapitel 25

Lägger kanske upp den här redan nu ikväll. ~^o^~

______________________

Jag drog upp henne och nu stod vi bredvid varandra och såg in i varandras ögon. Var det skam jag såg?

Mikey harklade sig plötsligt och jag såg på honom.

''Några sista ord att säga till kameran?'' sa han och flinade.

Argt tog jag hans mobil och slängde iväg den in i någons trädgård. Så, då blev vi av med den.

Sedan vände jag mig om och gick där ifrån. Jävlar alltså.

---------------------------------------

Helt sjukt det som hände ikväll.

Först då hur Sally måste ha planerat allt detta. Någon måste ju ha följt efter mig till Chris och suttit och väntat på mig där utanför och sedan följt efter mig igen och samtidigt ringt de andra. Hur kunde de dessutom veta vilken gata jag skulle gå in på?

För de andra insåg jag nu vilka bitchar Cassandra, Cindy, Emma och Irina var, alltså hur mycket mer bitchiga de var än vad jag redan visste. Så fort de insåg att jag hade övertaget över Sally övergav de henne, inte för att jag inte tyckte att hon förtjänade det, för det gjorde hon, men ändå. De var bara ute efter status och makt.

Visssa kanske skulle tycka att det var konstigt att jag hjälpte Saly upp från marken, men jag visste hur det kändes att li nertryckt på det där viset och det var inte kul, så en människa mindre som genomled det, desto bättre. Vi skulle aldig mer kunna vara vänner som förut, helst skulle jag nog udvika att prata med henne alls det sista åren i high school.

Cassandra och de andra skulle jag inte heller vilja prata med igen och jag skulle absolut inte försöka sätta mig vid deras bord i matsalen igen, aldrig!

--------------------------------------

På onsdagsmorgonen var det Tempo som väckte mig. Han slickade på mina tår som stack utanför täcket och skällde glatt.

"Godmorgon, lilla gubben." sa jag sömnigt och sträckte på mig.

När jag låg kvar i sängen och inte steg upp bet Tempo i mitt täcke och drog ner det på golvet.

"Ge hit det där!" sa jag, men kunde inte dölja ett litet leende i mungipan.

Jag gjorde till slut som Tempo ville och steg upp, fyllde på hans matskål och gjorde mig sedan klar för skolan.

I skolan var korridorerna fulla som vanligt på morgnarna, men ingen ropade eller skrek, sprang till någon lektion eller skrattade högt med sina kompisar. Nästan alla är upptagna med att titta ner i sina telefoner.

"Vanessa!" sa nåon när jag gick upp för trapporna till våningen över.

Förvånat vände jag mig om och blev överrumplad av en stor kram av Dallas, Chris kompis som igorerat oss.

"Hej, Dallas.." sa jag osäkert. "Vad vill du?"

"Vad jag vill?" sa Dalla och skrattade, "Tänkte bara säga att det var skitcoolt det du gjorde mot Sally igår. Jag visste hela tiden att hon var en bitch och jag visste att ryktena inte var sanna."

Jaha, alltså. Det visste du. Han var precis som Cassandra and the crew, brydde sig bara om status, för igår när han suttit vid det andra bordet hade han varit med dem som för tillfället haft högst status i skolan och nu skulle han komma tillbaka och sitta med mig, Chris och de andra.

Och videon? Hade jag inte kastat iväg Mikeys telefon? Telefonen måste ju ha gått sönder, eller? Han hade förmodligen sprungit till trädgården där telefonen låg och letat upp den och tagit ut simkortet och stoppat in det i en annan telefon.

Jag kom på att jag kanske skulle svara på det som Dallas sagt. "Tack." sa jag och log. "Förresten, vart finns videon?"

"På elevernas sida. Den har typ två tusen visningar och det är ju bara elverna som har tillgång till sidan."

Jag gör tummen upp åt honom och vänder mig sedan om och går upp för trappan till mitt skåp. Jag tar ut mina böcker och går sedan till NO-salen.

Läraren, som heter Carla Northwood, satt lungt och drack kaffe framme vid katedern medan hon väntade på att eleverna i klassrummet skulle bli tysta. Hon brukade gör på det här sätte vilket faktiskmt funkade ganska bra, då de till slut tröttnade på att prata med varandra och tystnade. När lektionen väl var igång skicade hon ut alla som pratade i fem minuter och gav dem fem minuters frånvaro. Alla hade respekt för henne och i mitt fall var hon min favoritlärare.

Jag gick och satte mig på samma plats som jag brukade, vilket brukade vara bredvid Sally, men jag kunde inte se henne i klassrummet. Hon var förmodligen sjuk, eller ännu mer troligt så skolkade hon på grund av gårdagens händelser.

Flera gånger under lektionen sa folk olika komplimanger och tyckte att jag var cool på den där videon. Alla verkade ha glömt de senaste dagarnas händelser. Alla.

___________________________

Andra kapitlet för idag. Kände att jag hade lite flow, så det var lika bra att passa på och jag kommer kanske att börja på ett till kapitel idag. :)

Måste låna mamma datorn nu och så ska jag titta på Belgien - USA. Skitkul om USA faktiskt kunde vinna. Noterade att alla heter Beasle, Beasly eller Deasly, KULIGT.

Röata, kommentera och lägg till "boken"i ert bibliotek så blir jag glaaad! :D