Det som finns kvar

Kapitel 20

Skriver mitt i natten.

_______________________

Jag visste inte om allt skulle bli ''okej'' eller att allt skulle ''ordna'' sig som Chris sa, men för tillfället lugnade de mig och jag kunde i alla fall hoppas.

Vi satte oss i sängen lutade mot väggen. Jag med armarna om hans kropp och huvudet lutat mot hans bröst. Han med hakan vilad på mitt huvud och en hand som strök mig lugnande genom håret och längsmed ryggen.

Han hjälpte mig att glömma och det lugnade ner mig något så oerhört. Han betydde allt för mig. Skulle han lämna mig nu skulle jag inte klara av mitt liv. Jag älskade honom.

---------------------------------------------

Förmodligen somnade vi för vi vaknade på eftermiddagen.

''Vi somnade visst.'' sa Chris och gnuggade sig i ögonen.

''Mm'' sa jag och gäspade. ''Vill du ha något att äta?''

''Ja, det skulle vara gott, för vi har ju inte ätit någon lunch.''

Tillsammans går vi ner för trappan och in i köket. Ingen av städerskorna syns eller hörs till, vilket är ovanligt. Jag öppnar kylskåpet.

''Ta för dig.'' sa jag till Chris. ''Vi kan äta mackor, göra pannkakor eller.. äta kakor.'' Jag öppnade en låda och drog fram en låda med kakor.

Chris skrattade lite. ''Mackor blir nog bra.'' sa han. ''Och kakor.''

''Bra! Vill du ha grovt bröd?'' frågade jag sedan och öppnade brödlådan.

''Det spelar ingen roll.'' svarade Chris och log stort.

En stund senare kom vi upp på mitt rum igen med en macka och ett glas juice var. Vi slängde oss i sängen och jag satte på tv:n.

Det fanns inga bra program att titta på så jag lät nyheterna stå på. Jag åt upp min macka och la sedan huvudet på Chris axel.

Han la ifrån sig sin tallrik och vände sedan mitt ansikte mot hans. Han kysste mina läppar och föste en slinga från mitt hår som hade fallit fram i mitt ansikte bakom mitt öra. Han kysste mig igen, men den här gången var den längre.

Kyssen övergick till hångel och jag slängde ens benet över Chris båda så att jag satt gränsle över honom medan han var lutat mot väggen på min säng.

Chris smekte min rygg under tröjan och jag rufsade om i hans hår. Han knäppte sedan upp min bh och jag hjälpte honom att ta av den. Han vilade sin ena hand mot mitt bröst och la sig sedan över mig.

Plötsligt slutade han kyssa mig och jag såg frågande på honom.

''När kommer dina föräldrar hem?'' frågade han och försökte att inte andas allt för tungt.

''Jag vet inte.'' svarade jag.

''Men vi har några timmar själva till, tror du?''

''Jag vet inte.'' svarade jag igen, för jag jade ingen jävla aning om det var minuter, timmar, dagar eller veckor.

''Men när brukar de komma hem då?'' frågade Chris lite otåligt.

''Ibland är de bara bort över dagen, ibland är det några dagar och ibland veckor.''

''Är de utomlands?'' Sa Chris förvånat.

Jag nickade.

''Är de det ofta?''

''Ja..'' jag bet mig lätt i läppen. ''I stort sett hela tiden.'' Jag försökte svälja klumpen som plötsligt bildats i min hals.

Chris rullade av mig och la sig vid min sida och började snurra en slinga från mitt hår runt sitt finger.