TRETTON

425 18 3
                                        




Jag kom in till kaos Noel, Valter och Carmelo höll på att fixa så att Axel inte förblödde. Greven stod och försökte hålla Axel vid medvetande genom att prata med honom, men fick knappt några svar. Ludwig låg avsvimmad på golvet.

"Kan du ringa Anders och se hur långt han har kvar?" frågade Greven Nicole, som hade kommit in bakom mig, då Axel inte längre svarade.

"Och kan du försöka få liv i Ludde?" frågade Noel och tog en av mina hoodies och tryckte mot Axels axel.

Jag satte mig på huk framför Ludde och började skaka på honom och han vaknade till. Jag hjälpte honom att sätta sig upp med ryggen mot Axel.

"Vi går ut" säger jag och hjälper honom upp.

Dum som han är, så kollar han dit ändå och får plötsligt jävligt bråttom ut. När jag kommer ut så har han ställt sig och spytt. Jag räcker honom ett vattenglas jag tog med ut för mig, men han såg ut att behöva det mer. Vi går och sätter oss på sten trappan.

"Hur är det?" frågar Ludde och kollar allvarligt på mig.

"Är det inte jag som borde fråga du har.."

"Dante, seriöst" säger Ludde och kollar mig djupt in i ögonen.

"Helt ärligt så saknar jag henne" svarar jag och vände bort blicken.

"Jag saknar henne jätte, jätte mycket.." sa jag och känner hur det bränner bakom mina ögon.

"Det klar du gör, det är lugnt" sa Ludde och la en arm över mina axlar.

Jag tittar ner på mina händer och känner hur tårarna är på väg ännu en gång denna kvällen. Jag försöker att blinka bort de. Ludde lägger nu andra armen om mig och kramar mig.

"Du kan alltid snacka med oss. Alltid" sa Ludde innan han släppte taget och drack upp det sista av vattnet.

"Anders kommer vilken sekund som helst" sa Nicole som tydligen stod i dörröppningen.

Precis som Nicole hade sagt så kom en bil in rullandes och Anders klev ut med en stor väska. Jag gick fram och hälsade snabbt på honom innan jag lede in honom till Axel.

"Okey grabbar, jag måste få ut kulan innan jag kan lappa ihop honom. Så alla som är känsliga går här ifrån" sa Anders innan han började linda av alla tröjor Valter bundit runt Axel.

Ludde var redan inne i ett annat rum och de ända som stannade var Noel och Valter. Jag gick in på mitt och Luddes rum men han var inte där. Det var inte så att jag var rädd för blod men jag var inte jätte taggad på att se hur min kompis arm blir upp skuren.

Jag satte mig på sängen och drog upp min dator. Det knackade på dörren och Nicole kom in. Jag kollade frågandes på henne.

"Ehhm kan jag ladda min dator här? Mitt eluttag fungerar inte" sa hon och jag flyttade bara lite åt vänster som svar.

Hon satte in sin laddare och satte sig bredvid mig på sängen. Hon hade bara på sig en stor hoodie och jag såg att hennes bel knottrade sig.

"Fryser du?" frågade jag.

"Det är lugnt" svarade hon men jag såg ju att hon frös.

"Här" sa jag och drog upp täcket så att vi båda satt under det.

Heej, jag vill bara säga tack tack tack till alla som läser och röstar!! ❤️❤️
Skriv gärna vad ni tycker och om jag skulle förbättra någonting. Tack ❤️

Bakom galler - Dante LindheWhere stories live. Discover now