FEMTON

406 17 2
                                    




Nu hade det gått en vecka sedan Axel blev skjuten och han var på bättringsväg. Anders var duktig och det märktes.

Nu var det en vecka sedan Nicole kommit in till mig och sen dess har jag försökt hålla mig borta från henne. Jag kunde inte börja känna nått för henne och jag kan inte få henne att tro det häller. Hon hade inte varit här på några dagar för hon var och hälsade på sin moster, tror jag. Så det gjorde det ju lättare att tänka på annat.

Jag har varit själv i källaren nu på förmiddagen och spelade hög musik. De andra var iväg med Axel hos Anders och några tror jag skulle handla.

Någon stampade in genom dörren, Nicole kom in i allrummet. Jag vill egentligen inte erkänna det men när Nicole kom in i rummet så pirrar det till i min mage. Jag tittar snabbt ner i mobilen igen.

"Heej" sa hon och gick och öppnade kylen.

"Hej" svarade jag kort.

Hon tog ut en Cola flaska och hällde upp två glas, sen satte sig mitt i mot mig och ställde ett glas framför mig på bordet.

"Vad händer idag då?" frågade hon och jag ryckte på axlarna innan jag tog mitt glas och reste mig för att gå till mitt rum.

"Dante vad är det?" frågade hon denna gången irriterat.

"Inget" sa jag med ryggen vänt mot henne och på väg in på mitt rum.

"Alltså jag vet inte vad jag har gjort, men du har ignorerat mig sen kvällen då David kom"

"Du har inte gjort någonting"

"Nähä, då tycker jag inte du har någon anledning till att vara dryg" sa hon argt. Jag svarade inte jag har fan ingen anledning till att vara vän med henne heller.

"Kan du se på mig när jag pratar med mig?!" sa hon argt, riktigt argt. Jag vände mig om och såg rakt in i hennes ögon.

"Är det något med David eller vad är det. Jag ser ju på dig att det har hänt något. Kan du bara prata??" sa hon och tog ett steg närmare mig, nästan som ett hot.

"Du, du har inte gjort någonting men du kan fan inte lägga dig i! Du försår inte.." sa jag argt men tystnade då jag inte visste hur jag skulle fortsätta.

"Nej det är fan svårt att förstå. Vad fan ska jag förstå??!"

Jag kollade henne i ögonen och tog ett steg närmare så att vi nu bara hade någon centimeter mellan oss. Sen la jag en hand i hennes nacke och kysste henne aggressivt men mjukt. Allt annat runt om oss försvann och värmen fyllde hela mig. Men jag drog snabbt undan då hon inte kysste tillbaka.

Jag vågade knappt kolla henne i ögonen, men jag hann knappt det häller innan hon attackerade mina läppar. Hon bad om inträde och jag lät henne fördjupa vår kyss snabbt. Våra tungor dansade med varandra och hennes händer var överallt. Jag tog tag i henne och tryckte upp henne mot väggen.

All vår aggression la vi ner i kyssar. Jag drog ifrån och vi båda andades tungt av upphetsning, sedan började jag kyssa henne ner för halsen. Hon lutade huvudet bakåt och stönade lågt.

Vi hörde hur bilar rullades in och jag släppte taget om henne. Jag gick snabbt in på mitt rum, satte mig på min säng och la huvudet i mina händer. Vad har jag gjort??

Bakom galler - Dante LindheOù les histoires vivent. Découvrez maintenant