Ludde och jag sprang in i källaren och jag tog massa tröjor för att springa ut med till Axel så vi kunde förbinda såret. Ludde som inte klarade av blod sprang in för att ringa efter Anders, en läkare som hjälpt oss förr.
Jag sprang ut och kastade tröjorna till Valter som snabbt band Axel och sedan så hjälpte Noel och Greven in Axel i källaren. Alla sprang in och pratade högt i mun på varandra. Jag stannade kvar ute, om David skulle komma tillbaka också väntade jag på Anders.
Jag satte mig på stentrappan och hörde genom det öppna källarfönstret "Ludde du får fan gå ut till Dante!" och ett några sekunder senare hörde jag "Okej han svimma".
Jag tittade ut över gränden. Där log killen jag dödat för någon minut sedan och en pöl med blod från Axel. Men det räckte inte, jag ville se David död. David som en gång var som en bror för mig. David som ryckte allt jag hade ur händerna på mig. David som dödade.. Utan att jag ens märkt det hade jag börjat gråta. Fler tårar kom rullandes ner för mina kinder, men jag lät det.
Samma hand som innan las på min axel och nu visste jag vem det var. Nicole satte sig bredvid mig och la sina armar runt min midja och lutade huvudet mot min arm. Jag fylldes av värme. Värmen som jag trodde aldrig skulle värma mig igen, men den gjorde det.
Jag ställde mig hastigt upp, vad höll jag på med. Jag torkade bort tårarna och plockade upp två pistoler någon hade tappat.
"Killarna har berättat om David" sa Nicole och jag stelnade till.
"Inte mycket, men de sa att han stod dig nära" sa hon enkelt.
"Inte längre" sa jag kallt och gick in till de andra.
ČTEŠ
Bakom galler - Dante Lindhe
FanfikceJag lovade att jag aldrig skulle få känslor för någon, inte för någon alls. Men den planen fungerade inte när du kom in i bilden. Men det är inte de ända problemet att känslorna började spraka. Nu var du, det finaste jag har, inblandad i allt skit j...
