TRETTIONIO

268 9 2
                                    

Noels perspektiv

Det var snart en timme sen Ludde gick ut till Dante och vi andra har börjat göra någon slags frukost. Carmelo stod och gjorde äggröra och Fabian och Valter plockade fram resten av sakerna till köksön där vi oftast åt.

"Jag sa ju att jag aldrig skulle gått ut" sa Axel som satt vid ett av källarfönstret vi var tvungna att öppna efter Marco försökt strecka äggröran men brände hela skiten. Jag antar att Axel
syftade på att vi hörde Ludde och Dante prata lågt och skratta till då och då. Det glädje mig att höra Dante skratta oavsett och med vem.

"Varför gör du det till en sån stor grej? Dante skrattar ju iallafall. När var senast du hörde det?" snäste jag irriterat.

"Eyy ingen börjar hålla på nu okej?" sa Valter snabbt innan Axel hann svara.

Jag reste mig från soffan efter att jag hittat en nice Spotifylista som jag satt på i högtalarna. Jag gick ut. Jag såg Dante och Ludwig fortfarande sitta på stentrappan och prata. De kollade mot mig när jag kom ut genom dörren.

"Vi har gjort frukost som är klar vilken sekund som helst" sa jag och vinkade med handen att de skulle komma in.

"Vill du ha frukost?" frågade Ludde Dante.

"Ja vetifan, pallar inte sitta där inne med alla, det är fett keff stämning nu som jag hatar" svarade han Ludwig och kollade ner marken.

"Kom igen" sa Ludde och ställde sig upp.

Jag stod fortfarande och höll upp dörren och undrade om jag skulle säga nått eller om det var bäst att hålla käft. Jag bestämde mig för att säga nått tillslut.

"Dante jag tror alla bara behöver sätta sig ner och äta frukost tillsammans. Inklusive du. Alla där inne har känt dig nästan hela ditt liv och skulle göra vad som helst för dig. Så kom igen! Att äta en stel frukost med oss går väll bra?" sa jag lite skämtsamt men jag menade allvar.

"Fan för dig" sa Dante och ställde sig upp och gick mot mig.

"Fan för att du alltid ska han rätt" sa han och flinade innan han gick in genom dörren och höll upp med Ludde hack i häl.

Kort kapitel denna gång men jag känner bättre än inget. Hoppas alla har en bra vecka, inte långt kvar till sommarlovet nu!!

Bakom galler - Dante LindheOnde histórias criam vida. Descubra agora