I just want to be yours

{Kapitel 55}

CARAS PERSPEKTIV

"Va?" svarar jag förvånat och kollar på honom.

"Ja, jag älskar dig. Typ, jättemycket." säger han igen och ställer sig upp innan han börjar närma sig mig.

Jag sväljer hårt och känner hur mitt hjärta hoppar över ett slag. Älskar han mig?

Han kommer närmare mig, vilket får mig att automatiskt backa ända tills min rygg mjukt träffar väggen. Han ställer sig bara några centimeter ifrån mig och våra läppar är extremt nära varandra.

"Säg det igen." viskar jag och jag ser hur han sväljer hårt denna gången.

"Jag älsk-" han hinner inte komma längre innan jag lutar mig framåt och låter våra läppar mötas. Det går snabbt över till hångel och innan jag vet ordet av ligger jag på rygg i min säng med Jack över mig.

Jag börjar dra av min egen tröja och Jack gör detsamma.

"Är du säker?" frågar han minst fem gånger och jag nickar ivrigt varje gång.

"Säg det." säger han tillslut.

"Ja, jag är säker."

Han slänger snabbt av sig byxorna och jag gör detsamma. Plötsligt ligger vi nakna, hud mot hud.

Nästa morgon...

Jag rycker chockat till och väcks ur min sömn när jag känner tyngden av en arm läggas över mig. Jag inser snabbt att det är Jack och tänker tillbaka på kvällen innan.

Hoppas inte han ångrar nånting, för det gör inte jag iallafall.

Jag flyttar mig lite för att komma loss ur hans grepp utan att väcka honom. Jag lyckas inte så bra men han fortsätter ändå sova, och om det inte vore för det faktum att han andas svinhögt i sömnen så hade jag nästan trott att han var död.

Jag smyger försiktigt ut ur mitt rum och möts av Lukas som precis har städat klart och är påväg ut med soporna.

Han ger mig en äcklad blick på skoj och jag fattar direkt.

"Snälla säg att det inte hördes." skrik viskar jag högt till honom.

"Skojar du eller? 'Åh, Jack, hårdare'." låtsas stönar han ljust för att härma min röst. Jag känner hur hela ansiktet blossar upp och jag ser förmodligen ut som en tomat.

"Vart är Charlie?" frågar jag istället för att byta samtalsämne.

"Hon är på mitt rum, hon har hjälpt mig städa till skillnad från er." skrattar han och lämnar lägenheten med soporna.

Jag springer snabbt till Lukas rum och ser Charlie sitta på sängen med mobilen i handen.

"Nej, nej, nej, nej, snälla säg att det inte hördes påriktigt." säger jag sekunden jag kommer in.

"Jo, tror till och med grannarna hörde." svarar hon och dör lite av skratt.

"Det är inte roligt! Herregud, han sa att han älskade mig." berättar jag istället och Charlie slutar skratta med detsamma.

"Seriöst? Tror du han menade det?" frågar hon och slänger bort mobilen.

"Inte vet jag?! Men jag tror det." svarar jag och sätter mig på säng kanten.

"Vad ska du göra då?" frågar hon och jag suckar tungt. Det är ju det jag inte vet.

"Tycker du jag borde ge honom en chans?"