I just want to be yours

{Kapitel 17}

JACKS PERSPEKTIV

Vi sätter oss på bussen som ska åka i ungefär 45 minuter till hotellet som vi ska bo på. Efter bara några minuter känner jag hur Cara lutar sitt huvud mot min axel och jag hör hur hon börjar andas tyngre. Jag tittar försiktigt på henne och ser att hon har somnat. Jag ler för mig själv och lutar mitt huvud mot hennes.

〰️〰️〰️

"Hej allihopa! Nu är vi framme vid hotellet och när ni passerar oss ut ur bussen får ni era kort-nycklar till era rum. Men det finns några regler. Första regeln är att ni inte ska hitta på en massa dumheter inne på hotellrummet och jag tror ni förstår vad jag menar... andra regeln är att alla ska samlas varje dag klockan 10 och äta frukost tillsammans och sista regeln är att ni inte får lov att lämna staden men ni får gå vart ni vill så länge ni inte går ensamma." säger Lucy högt i bussen efter att vi stannat vid hotellet.

Alla eleverna nickar och börjar resa sig upp. Cara reser sig upp och börjar gå mot utgången. Jag går precis efter henne och vi tar vårat kort.

"Vi har rum nummer 379 på våning 11." Säger hon och tittar ner i pappret vi fått i skolan igår. Vi börjar gå mot det rummet och när vi var framme tappar vi hakan direkt.

"Herregud så vackert" säger hon och tittar storögt runt i hotellrummet. Vi har en stor lyxig dubbelsäng, ett fint och fräscht badrum och en fantastisk utsikt.

Vi sätter oss på sängen och bara tittar ut genom fönstret med en behaglig tystnad ligga i rummet.

CARAS PERSPEKTIV

"Asså, förlåt om jag inte fanns där för dig efter allt med... ja, du vet, hände." säger Jack och tittar skamset ner i golvet.

"Det är okej. Jag antar att jag ändå inte hade orkat prata eller vara med någon. Men seriöst, det är okej. Du är ju här nu." svarar jag lugnt.

"K-kan jag få se på blåmärkena och det?" frågar han generat och moster försiktigt min blick när jag nickar med ett leende på läpparna.

Jag drar tröjan över huvudet och vänder på mig. Jag har på mig en vanlig, svart bh så det är lugnt.

Jag står med ruggen mot Jack men jag kan känna den medlidande blicken borras in i min förstörda rygg.

Jag känner hur hans varma fingertoppar långsamt dras över mina skador och hur huden under hans beröring blixtrar.

Jag känner hur han ställer sig upp och jag vänder långsamt på mig. Våra ansikten är bara millimeter ifrån varandra och nu kan jag inte hålla mig längre. Jag böjer mig snabbt framåt och kraschar mina läppar mot hans.

JACKS PERSPEKTIV

Så fort våra läppar kolliderar, i den bästa kyssen jag någonsin haft, sprids en värmande känsla i hela kroppen.

En sånhär kyss har jag aldrig upplevt och jag kommer nog aldrig uppleva en liknande. En kyss blev flera kyssar och plötsligt låg hon över mig i sängen.

Och plötsligt var även min tröja slängd på golvet. Men precis då ringde min mobil och vi båda stannade upp och vände huvudet mot mobilen innan vi brast ut i skratt och sätter oss upp.