I just want to be yours

{Kapitel 20}

JACKS PERSPEKTIV

Vad sa hon precis? Abort? Men va? Det kan väl inte stämma? Hon har ju inte haft sex med nån eller.....? Nej, hon har inte haft sex med nån men nån har haft sex med henne. Men hon sa aldrig att han inte använde skydd... så vänta? Hon blev gravid och gjorde abort?

"Jag tror hon är lite vimsig, gå ni till era hotellrum så pratar jag med henne imorgon på morgonen." säger jag till de andra som ser livrädda ut. De nickar, säger godnatt och lämnar vårat hotellrum.

Hon har väl seriöst inte gjort abort? Fan vad jag tycker synd om henne. Båda hennes föräldrar är döda, hon separeras från sin bror i många, många år... sen när de bestämmer sig för att flytta ihop blir hon våldtagen och gravid vilket leder till att hon tvingas till att göra abort... jag måste prata med henne imorgon bitti.

"Kom babe, nu ska vi få dig i säng." säger jag till Cara och leder henne till den stora dubbelsängen.

Jag drar av henne den korta, svarta klänningen. Och tar jag av den svarta spetsbhn utan att titta. Jag går till min stora resväska och drar fram en svart tröja som är lite för stor till och med för mig.

Jag går tillbaka till Cara och drar på henne tröjan utan att titta. Sen går jag till hennes resväska för att leta fram ett par mjukis shorts. Jag hittar ett par vita, ganska lösa mjukis shorts och drar försiktigt på henne dom.

"T-tack för hjä-lpen. Förlåt att jag inte hade berättat om aborten. Hoppas du inte hatar mig nu. För jag hatar inte dig. Jag gillar faktiskt dig" sluddrar hon fram och det är precis så jag hör vad hon säger.

"Klart jag inte hatar dig" svarar jag medans jag drar av mig min tröja och mina byxor innan jag kryper ner i sängen jämte henne.

"Kan jag få lägga mig närmare dig?" frågar hon med ögonen stängda.

"Kom." är allt jag svarar och hon flyttar sig närmare mig och lägger sig i min famn. Och helt ärligt, finns det nog ingen säkrare plats på världen än med henne i mina armar.

CHARLIES PERSPEKTIV

Så fort som Cara sa att hon hade gjort abort blev det en stel tystnad i rummet och efter en stund sa Jack.

"Jag tror hon är lite vimsig, gå ni till era hotellrum så pratar jag med henne imorgon på morgonen."

Vi alla nickade och började gå mot våra rum. Jag och Lukas klev in i en annan hiss än vad Alec och Simon gjorde och så åkte vi ner till vår våning.

När vi kommit in i rummet satte sig Lukas på sängen med ansiktet i händerna och armbågarna lutade på knäna.

"Hur kunde det här hända?" frågar han och jag hör hur hans röst håller på att spricka.

"Jag vet inte, men vi ska göra allt vi bara kan för att göra det bra igen" svarar jag honom och sätter mig jämte honom och kramar om honom.

"Hon är min lillasyster. Det är meningen att jag ska ta hans om henne, men neeeej, jag låter henne ränna runt och bli våldtagen och gravid och sen finns jag inte ens där för henne när hon gör det jobbiga beslutet att göra abort" säger han ledset och där går min gräns.

"Nej! Lukas Ellioth Smith! Det är inte ditt fel att hon blev våldtagen! Det är inte ditt fel att hon blev gravid och det är då fan inte ditt fel att hon valde att inte berätta för någon om barnet! Du är en fantastisk bror och hon kunde inte haft en bättre! Du har gjort allt för henne och kommer fortsätta göra allt för henne till ditt sista andetag! Så sitt inte här och säg att du inte duger, för är det nåt du fucking gör så är det att finnas där för henne!" säger jag irriterat och hans blåa ögon möter mina gröna.

"Vet du hur fucking fantastisk du är Charlie?" frågar han mig och jag känner rodnaden sprida sig i mitt ansikte och jag tittar ner när jag plötsligt känner hans fingrar under min haka. Han drar upp mitt huvud så våra blickar möts igen innan han kraschar sina läppar mot mina.

Jag sätter mig gränsle över hans knän och han lutar sig bakåt och vi båda faller bak i den stora hotell sängen.

Plagg efter plagg försvinner och våra andetag blir snabbare och helt plötsligt ligger vi där, unga, galna och nakna.