I just want to be yours

{Kapitel 34}

HUNTERS PERSPEKTIV
(Hunter på bilden där uppe)

"Inte en chans att jag sätter mig på den där." säger tjejen framför mig som presenterade sig som Cara.

"Ja det är ju antingen det eller gå, och vi ska en bit." svarar jag och rycker på axlarna.

"Men jag har ju ingen hjälm?" säger hon och slår med armarna omkring sig lite hopplöst, vilket får mig att skratta till.

"Du får ta min hjälm." svarar jag kort och sträcker mig efter den för att ge den till henne.

"Men då har ju du ingen hjälm?" konstaterar hon och tar emot hjälmen.

Jag kollar lite roligt på henne och jag tror hon fattar att det inte är första gången jag kör utan hjälmen på.

Hon suckar högt innan hon drar på sig hjälmen och knäpper den. Jag sätter mig på min motorcykel och hon hoppar snabbt på bakom mig. Jag märker att hon kollar bort mot parkeringen och där står Jack kvar. Fan vad jag hatar honom.

Jag ler mot han och han blir ännu argare än han redan var. Motorcykeln startar och vi börjar åka iväg från skolans parkering. När vi åker förbi Jack så märker jag hur Caras hand snabbt åker upp bakom mig och jag kan tydligt se att hon pekar långfingret mot honom.

Damn, vad har han gjort mot henne egentligen?

JACKS PERSPEKTIV

Jävla Hunter. Fy fan för han. Han äcklar mig bara jag ser på honom. Och nu har han tagit med sig Cara gud vet vart. Tänk om han gör nått? Ännu värre, tänk om hon vill att han ska göra nått?

Nej, det finns bara en sak att göra. Ringa Lukas.

Jag drar fram mobilen ur fickan och går in på kontakter innan jag snabbt letar upp Lukas nummer. Jag trycker på det och ser hur signalerna börjar ringa.

Efter en stund svarar han och jag berättar allt som precis hände. Kan inte direkt säga att han blev glad heller. Hunter och Lukas han nämligen historia tillsammans, och inte en vacker sådan.

Han lägger snabbt på och säger att han ska ringa upp mig senare. Precis då kommer Astrid ut.

"Hej babe." säger hon och kommer mot mig med ett lurt leende.

"Kom inte här med ditt jävla 'hej babe'." säger jag hårt mot henne.

"Passa dina jävla ord, annars vet du vad jag håller över ditt huvud. Och jag kan säga att det kommer kapa av det så fort jag släpper det." hon ler samtidigt som hon avslutar den meningen och jag vet att hon har sant.

Om någon skulle få reda på den där saken så skulle de aldrig förlåta mig. Jag är inte stolt över det men jag ångrar inte en sekund av det.

"Kom nu babe." hon håller ut sin hand och ler falskt mot mig.

Jag kan inte bestämma mig för vem jag hatar mest just nu, Astrid eller Hunter.