I just want to be yours

{Kapitel 48}

JACKS PERSPEKTIV

Jag och Sammy sov över hos Lukas och Cara inatt tillsammans med Charlie. Jag och Sammy sov på soffan och, jag tror att Charlie och Lukas löste saker igår kväll efter att ha gjort oljud hela natten.

Klockan är snart tolv på dagen och Sammy tittar på något program medans jag, Charlie och Lukas väntar på att Cara ska vakna. Innan vi vet ordet av så hör vi hur en dörr på övervåningen slås upp med kraft.

Plötsligt hör vi Cara stampa aggressivt medans hon går ner för trappan och skriker.

"Asså kan du fatta eller det lilla kukhuvudet tror att han kan bete sig som skit och sen skriva och ringa till mig som om ingenting har hänt!!" skriker hon påväg ner för trappan innan hon får syn på oss. Hon suckar högt och sätter sig jämte Sammy i soffan utan att se henne.

Helt plötsligt vänder hon på huvudet och upptäcker mitt lilla barn sitta jämte henne och hoppar upp.

"Vem,. är det?" frågar hon chockat och pekar på Sammy.

"Eh, jo asså.. det är min dotter." svarar jag.

Det blir tyst en sekund och Sammy skrattar till. Cara stelnar och blir tyst. Man kan se på henne att hon inte fattar nånting. Från ingenstans så knackar det på dörren och hon rycker till.

"Jag öppnar." säger hon kort och tyst innan hon går mot hallen. Vi alla sitter med öronen spända när hon öppnar lägenhetsdörren och man hör Cara sucka till högt innan hon kliver ut genom dörren och smäller lätt igen den.

CARAS PERSPEKTIV

"Vad vill du?" frågar jag argt och stirrar irriterat på Hunter.

"Snälla låt mig förklara innan du blir arg." säger han tyst och det låter nästan som att han skäms lite.

"För det första, jag är redan arg, och för det andra så finns det inget att förklara. Du låg med mig i veckor, du behandlade mig som din flickvän, förihelvete jag bodde hos dig och så fort du får lite alkohol i kroppen så går du och knullar nån random brud. Vad vill du mer förklara?" svarar jag ännu argare och korsar armarna över bröstet.

Han tittar ner på stengolvet som täcker trapphuset och suckar högt.

"Förlåt." är det ända han säger. Sån jävla bullshit, han är precis som alla andra. Jag trodde faktiskt att han var annorlunda. Jag trodde faktiskt att det kunde bli nått, men som vanligt så knullar han, precis som alla andra killar nån random brud.

"Jag är faktiskt annorlunda." svarar han tyst. Fuck, sa jag precis allt det där högt? Jag suckar och vänder mig om för att gå in i lägenheten för att reda ut mitt andra killproblem. Men jag känner en arm runt min handled som drar mig tillbaka.

Snabbt rycker jag min arm ur Hunters grepp och knuffar till han lite lätt.

"Snälla, stanna." ber han, med glansiga ögon, nästan som att han skulle börja gråta när som helst.

"Nej, du har ingen rätt att be mig stanna, eller över huvud taget ha nått med mig att göra. Du fuckade upp, inte jag!" skriker jag förbannat innan jag snabbt öppnar dörren och smäller igen den.

Killar asså..