I just want to be yours

{Kapitel 46}

CARAS PERSPEKTIV

"Tjena mors konstapeln." är det första som lämnar mina läppar sekunden polisbilen stannar jämte mig och drar ner rutan.

"Gokväll, vad har du i handen?" frågar han direkt. Jag tittar ner på min hand och som han sa så håller jag i något. Vodkaflaskan. Lite diskret så drar jag armen klumpigt bakom ryggen och rycker på axlarna.

"Hur gammal är du?" frågar han där efter. Jag svarar min ålder och polisen suckar.

"Har du någon anhörig man kan ringa? Föräldrar?" frågar han allvarligt och jag börjar fnissa.

"Nej tyvärr de är döda konstapeln." svarar jag och skrattar till.

"Finns det någon annan jag kan ringa som kan komma och plocka upp dig?" frågar han igen och jag tänker efter. Jag har så mycket alkohol i blodet att man nästan kan säga att jag har blod i alkoholen.

"Ja, jag har en bror." svarar jag och fnissar. Men jag är arg på honom. Polisen frågar mig om Lukas nummer och innan jag hinner tänka mig för så rabblar jag upp massa siffror som tillsammans bildar min brors nummer.

När jag sagt klart så slår jag snabbt för händerna för munnen och spärrar upp ögonen. Oshit, Lukas kommer komma och hämta mig. Han kommer döda mig.

Jag ser hur poliser börjar ringa och tillslut börjar prata med personen på andra sidan luren. Jag sätter mig så länge ner på marken i min korta klänning och dricker lite till av vodkan. Liksom, jag kommer bli slaktad oavsett så varför inte vara medvetslös under tiden?

"Din bror kommer och plockar upp dig om några minuter. Jag har sagt till honom vart du befinner dig. Jag måste åka vidare och stänga ner festen som är några kvarter bort och jag antar att det är där du kom ifrån. Stanna här annars kommer din bror ringa upp mig igen om han inte hittar dig här och då kommer vi vara tvungna att gripa dig." säger polisen till mig och jag nickar bara till svars. (mobba mig inte jag har inte en aning om hur sånthär går till, det blir bra så hah.)

Polisen kör iväg och jag sitter för mig själv på vägkanten, efter ungefär tio minuter hör jag en bil sakta in jämte mig. Fuck, det är nu jag kommer dö. Jag kommer det. Hundra procent. Herregud. Welcome to hell.

En bildörr slås upp och snabbt kommer Lukas och Charlie utspringandes mot mig. Har de blivit tillsammans igen? Vad i hela?

"Cara! Vet du hur orolig jag varit? Vad gör du?" frågar Lukas.. lugnt?

Jag kanske inte dör ändå?