I just want to be yours

{Kapitel 44}

JACKS PERSPEKTIV

Vi öppnar dörren till min lägenhet och lägger in alla sakerna. Jag byter kläder på Sammy och kammar hennes hår och gör två fina flätor som jag har lärt mig på senaste.

"Vart ska vi pappsen?" frågar Sam sött och skuttar till i sina små skor.

"Du ska få träffa mina vänner, och en flicka som jag tycker mycket om." svarar jag och hon skrattar till och klappar med händerna.

"Kan vi köpa hamburgare sen?" frågar hon och jag skrattar till och nickar.

Vi hoppar in i bilen igen och börjar köra mot Lukas. Jag skickar ett sms i gruppchatten med alla i och säger att vi alla ska mötas hos Lukas om 15 minuter. Alla svarar att de kommer dit förutom Cara som inte ens har öppnat det.

Vi kör hem till Lukas och går upp till hans dörr. Jag ber Sammy vänta vid dörren och inte gå någonstans innan jag kliver in och möts av massa irriterade blickar.

"Vad vill du?" frågar Charlie irriterat och syftar på varför jag ville ha hit alla. Lukas, Simon och Alec sitter bara tyst och suckar när Charlie klagar.

"Eh, jag skulle vilja presentera er för någon." svarar jag tyst och osäkert. Charlie fnyser till högt.

"Vem då? En till av dina hemliga flickvänner? Vill du att Cara ska flytta utomlands eller vad håller du på med!" svarar hon förbannat och korsar armarna. Jag ignorerar det hon precis sagt och går till ytterdörren, jag öppnar den och där står Sammy helt oskyldigt och ler.

"Kom in älskling." säger jag till henne och hör hur Charlie skriker 'jag visste det' från vardagsrummet. Sammy kliver in i den okända lägenheten och tittar sig förvånat runt. Hon tar artigt av sig skorna och ställer dem fint på dörrmattan innan hon tar tag i min hand och följer med mig ut i vardagsrummet.

"Vad heter den här horan d-" börjar Charlie innan hon helt tappar andan när hon får syn på Sammy.

Lukas, Simon och Alec tittar på mig som om jag vore helt cp skadad att ta dit en unge, de tror säkert att jag har kidnappat henne.

"Hej, jag heter Sammy." säger hon och lutar sig fram och sträcker fram handen precis som jag och Jenny har lärt henne, men det var lite fel tillfälle.

Jag lyfter upp min söta lilla dotter i famnen och sätter mig i soffan jämte de andra. De har fortfarande inte sagt något utan stirrar bara på mig.

"Så, Sammy. Vem är du, vilka är dina föräldrar?" frågar Alec dumt. Som sagt, de tror att jag har kidnappat henne.

"Ehm, min mamma heter Jennifer, och detta är pappa." svarar hon och pekar på mig. Lukas börjar hosta, precis som att han har satt luft i halsen och Charlie sitter bara stilla som att hon helt plötsligt tappat rörelseförmågan.

"Nu jävlar har du saker att förklara." säger Simon och Sammy flyger på honom direkt.

"Sånt får man bara säga i garderoben!" skriker hon högt och korsar armarna.

"Ursäkta mig, ers majestät." svarar Simon och skrattar.