Vi är... Tillsammans

629 8 1
                                    

Steves perspektiv

Jag kliver in i lägenheten. En normalstor 2 på Brooklyns gamla gator. Aldrig trodde jag att jag skulle få komma tillbaka till mitt hemkvarter. Och nu äntligen har jag köpt en lägenhet, köpt och köpt, det är väll S.H.I.E.L.D. som har köpt den åt mig. Jag vill egentligen inte ens ha en egen lägenhet, jag har inte bott ensam någon gång i mitt liv, men jag har inget val nu. Jag måste skydda dem jag älskar, mina vänner. 

Precis när jag är inne i lägenheten så ringer det i telefonen. Alexs namn kommer upp.

- Hej, du jag vet att vi skulle planera att vara i lägenheten idag. Men tror du inte att det är bäst om vi berättar för min pappa om oss idag? 

Det blir tyst i telefonen, jag vet inte vad jag ska säga, jag vill ju så gärna gå ut med vårt förhållande men det är riskabelt.

- Eller, uhm vi behöver inte, jag måste gå. Säger Alex, och lägger nästan på innan jag hinner säga något.

- Alex.. Vi berättar, såklart så berättar vi. Kommer över till avengers tower inom 30 min. 

Jag hör att Alex pustar ut och vi båda säger hejdå. Såklart så kan jag inte göra henne besviken, men vi måste vara försiktiga, vi kan inte riskera att vårt förhållande avslöjas av media. Jag kan inte riskera att hon hamnar i fara. Inte nu när Tony fick samtalet igår efter attacken på Pepper och Alex, om jag bara kunde berätta för henne. Men jag klarar inte av att dölja något från henne, hon kommer till slut att sluta lita på mig om jag håller dem här hemligheterna för henne. 

Jag kollar på klockan och inser att den är 15:30, jag måste bege mig till Alex nu om jag ska hinna komma dit. Det är nu allt gäller, jag vet inte vad Tony kommer göra med mig. Men jag tar med mig min sköld i alla fall. Jag kommer aldrig skada min flickväns pappa, men han måste vara beredd på att jag kommer kämpa för henne. Jag tar skölden och går ner för trappgången, in i garaget och tar min motorcykeln. På vägen till henne så ser jag nyheterna överallt.

* Öppen skjutning på New Yorks gator igår vid 18 tiden. Avengers var på plats, men ingen blev skadad.*

Alla visste vad som hade hänt eftersom det stod överallt, om inte HYDRA visste vart vi var förut så vet dem det nu, det är därför jag måste ha den här lägenheten, jag måste vara så diskret som möjligt, särskilt nu när dom är ute efter mig. 

Jag kommer upp till garaget som leder in till bygganden. Väl inne så trycker jag på hissknappen upp till entren, där köket och det stora vardagsrummet är. Dörrarna öppnas och jag ser Bruce och Nat sitta i soffan, runt om dem så står Tony och Pepper och viskar något. Något so dom slutar att viska om när dem ser mig. Jag möts av leenden.

- Rogers, hur är det, varför sån kall blick? Frågar Nat ironiskt när hon ser att jag är nervös över någonting. 

- Nat, hej på dig också.

Jag tittar omkring för att försöka hitta Alex, men jag ser henne inte. Men där kommer hon. Ner för trappen med mjukisbyxor och en t-shirt. Hennes hår är nedsläppt och hennes lockar ligger längs hennes ryggrad. Hon ser mig och ler, hon mimar något i stil med.

" Redo?"

Jag nickar, och går fram till henne, vi båda ställer oss framför alla i soffan och ska precis säga något innan Tony avbryter.

- Alex, gumman. Har inte du träning nu med Clint? 

Jag tittar på Nat och hon tittar på mig, Alex försöker fånga min blick och det gör hon. Jag ser att hon är nervös. 

- Tony och Pepper. Säger jag och tar tag i Alex hand, hon klämmer min hand hårt. Men det är ingen som förstår vad som händer. Plötsligt kollar Pepper på mig med en gapande min, en gapande min av lycka. Hon vet vad vi båda ska säga. Men hon inser snabbt att hon måste kolla på Tony, hon tar tag i Tony och ställer sig upp, i armkrok så står dem båda framför oss. 

- Pappa, Pepper, jag och Steve har något vi måste säga. Jag kollar på henne och hon kollar på mig. I kör så säger vi.

- Vi båda är i ett förhållande.... Tillsammans.

Stel tystnad ekar över rummet. Nat och Bruce ställer sig upp också. Tony, står i chock och Pepper håller hårt i han. Tony tittar på Alex med en förvånad blick. 

- Alex? Vad menar ni? frågar Tony

- Pappa, jag och Steve är liksom ihop, du vet när man gillar varandra så brukar man bli ett par. Eller hur? Hon tittar på Pepper för att få en bekräftelse. Pepper nickar och sedan försöker lätta upp stämningen.

- Gratulerar, vad kul. Säger hon och ser en rasande Tony som är på väg mot mitt håll. Han tar tag i min karge på jackan och trycker mig mot väggen. han tar upp ena handen och knyter den. Men Alex hinner stoppa honom, lika så gör dem andra när dem ropar nej.

Alex står nu bakom Tony och försöker lugna ner sin pappa. Han har fortfarande fast grepp om min jacka och knytnäven i luften, 4 cm ifrån mitt ansikte.

- Om du någon, och jag menar någon gång försöker skada henne eller så lite som lägger ett finger på henne, då kommer jag döda dig, och jag menar döda. Inte skada, utan döda. Och om hon nånsin kommer hem gråtandes av ett brustet hjärta. Då kommer jag leta upp dig Cap, och då kommer du ångra dig. 

Han gör en snabb rörelse för att få mig att hoppa till lite. Han rättar till min krage och sen ger mig en hård liten klapp på axeln, en hård klapp. Han vill ändå att jag ska veta att han inte är okej med detta. Han vänder sig om mot Alex och ger henne en kram. Han viskar till henne

- Är du säker gumman på detta?

- Pappa, jag lovar dig att jag är det. 

Tystnaden avbryts av att Clint kommer in i rummet, han vet inte vad som har hänt än.

- Hej kompisar, någon som vill spela lite mari-... Oj hej Steve, hur är lägenheten? 

Nat och Bruce börjar skratta eftersom Clint inte har en bra tajming alls.

- Vadå? Frågar Clint när han ser Nat och Bruce skratta.

Don't forget your mine - Steve RogersHikayelerin yaşadığı yer. Şimdi keşfedin