- 112 vad har inträffat?
Precis allt har inträffat tror jag.
- Pappa ligger i en blodpöl, skriker 6 åringen i panik.
- Han krampar och är medvetslös, säger hon med ettåringen i armvecket.
- Ditt dotter har genomfört självmordsförsök, kan ni komma...
I mars 2023 går jag till min läkare på psykiatrin för att avsluta min utredning. Jag förstår att det är något som är tokigt uppe i mitt huvud och förbereder mig rent mentalt för att behöva gå behandlingar mot självskadebeteende eller behöva äta mer tabletter. Det är den enda lösningen psykiatrin brukar komma med så det är vad jag ställer mig in på.
- Heidi Ropar hon upp och tar mig i hand. Nervöst går jag med henne hack i häl in till hennes rum där det också sitter en psykolog runt bordet. Hon stänger igen dörren och slår sig ner framför mig. Till en början ställer hon vanliga frågor om hur jag mår och antecknar det jag svarar. Jag känner mig lugn i kroppen och allt känns tryggt och bra. Jag mådde inte skit längre utan livet hade blivit ganska stabilt i början av 2023. Jag hade raderat alla sociala medier och bara fokuserat på träningen. Hon vänder stolen mot mig och slår händerna i knät.
- Jag och psykologen har gjort vår bedömning nu Säger hon och psykologen nickar åt det hon sagt. Jag börjar dra naglarna i handflatan och känner hur kroppen krymper ihop sig. Jag andas ut medan hon påbörjar meningen som kommer att förändra hela mitt liv.
- Du har en emotionell personlighetsstörning, du är bipolär Heidi Där rasade hela min värld framför mig på en sekund. Det kan inte vara möjligt, man är ju sjuk i huvudet när man är bipolär. Jag börjar ställa följdfrågor för att förstå vad som lett dom till just den diagnosen.
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
- Du har varit i två manier och lider av svåra depressioner och vid vissa tillfällen varit nästintill psykotisk Jag kunde knappt ta in orden hon sa. Det här är ju inte den jag är och hur är det möjligt att det blev såhär egentligen. Jag sitter ensam på det här mötet och har ingen anhörig med mig, jag vet inte om det var bra eller dåligt för det hade känts lika hemskt oavsett vad.
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
- Vad kommer hända nu? Frågar jag och är fortfarande i chocktillstånd. Givetvis visste jag att dom utredde bipolär sjukdom på mig men det kändes så långt borta att jag skulle vara drabbad av det.
- Du kommer behöva äta litium och antipsykotiska Säger läkaren och börjar skriva ut piller till mig.
- Okej och hur länge ska jag äta dom? Frågar jag och hon tittar på mig nästan lite sorgset. Hon förklarar att det här är något som inte kommer gå över och mediciner kommer jag behöva äta hela livet.
