Några veckor har nu gått sedan Alex hade sin panikattack och allt har varit bra sedan dess. De har haft rätt mycket att göra och har jobbat på i ett hektiskt tempo. Josef sitter just nu vid sin dator och har snart jobbat klart för dagen. Av någon anledning så har det alltid varit han och Alex som stannat kvar längst den senaste tiden. De har pratat en del och jobbat sent tillsammans men inte mer än så. Josef vill hoppas att Alex har uppskattat deras egentid lika mycket som han har. Han tycker verkligen om att bara få umgås med henne, de är lika på något sätt.
När Josef känner sig klar för dagen så packar han ihop sin dator och tar sin jacka. Sedan bestämmer han sig för att knacka på hos Alex, men hon är inte där. Hon verkar däremot inte ha gått hem, hennes jacka och väska är kvar. Han tittar sig omkring, sedan hör han lite ljud från fikarummet. Han bestämmer sig då för att gå dit, och där hon står och gör iordning en macka. Han ler lite och går fram till henne utan att hon märker det. När hon vänder sig om så hoppar hon till högt med spänd blick.
"Gud vad du skräms!" Säger hon hastigt.
"Det var inte meningen" Svarar Josef och skrattar till, med en gnutta dåligt samvete. Han kollar in i hennes ögon och de har ögonkontakt en bra stund. De båda känner att de pirrar till inom dem och de ler. Alex börjar backa lite och lutar sig bakåt mot köksbänken, när hon plötsligt hoppar upp och sätter sig. Josef kollar på henne en stund innan han lägger ifrån sig sin jacka och går närmare. Nu står de mitt emot varandra och har en djup ögonkontakt."Hur mår du?" Undrar han med en allvarligare röst än väntat.
"Jag är lite spänd, men det har väll varit värre" Svarar hon lite skämtsamt och försöker att slappna av. De kollar varandra djupt in i ögonen och Josef går långsamt och försiktigt närmre och ställer sig så tätt att han står mellan hennes lår. Han tar upp händerna på hennes axlar och pillar lite i hennes bruna hår med fingertopparna, han lägger bak lite av håret bakom hennes öra. Alex blir lite generad samtidigt som hon fortsätter beundra Josefs isblå ögon. Hon drar fram händerna och sätter dom på hans midja, det pirrar i hela deras kroppar. Deras huvuden kommer närmre och närmre varandra hela tiden och dom är nära på att kyssas. Josef drar ner sina händer långsamt över hennes kropp. Han stannar upp vid midjan, sedan fortsätter han och drar dom försiktigt över låren några gånger."Hur mår du nu då?" Frågar Josef försiktigt, andas ut och ler mot henne lite flörtigt. Alex skrattar till och sväljer samtidigt som hon nickar lite.
"Jag känner mig faktiskt mycket mer avslappnad..." Viskar hon sedan till svar samtidigt som hon andas tyngre och drar upp armarna längst Josefs kropp och sätter dem över hans axlar. Han andas tyngre, vilket Alex också märker. Hon ler lite. Deras huvudet kommer hela tiden närmre varandra och de är så nära att kyssas nu. Josef tillslut tar initiativet drar henne mot sig och kysser henne passionerat med ett fast grepp om hennes lår. Alex kysser honom mjukt tillbaka och de håller på intensivt ett tag. Josef kysser henne lite på kinden och tillbaka mot hennes mjuka läppar.Men plötsligt så slår det Alex. Vad håller hon på med egentligen? Hon drar sig tveksamt undan lite lätt och kollar in i hans lyckliga ögon. Han tittar fundersamt och lugnt på henne.
"Är det här verkligen en bra idé?" Viskar hon, biter sig lite i läppen och tittar på Josef. Han kollar rakt på henne.
"Ja det tycker jag" Viskar han sedan självsäkert tillbaka i hennes öra, så att det kittlas till lite. Alex skrattar till och kysser honom igen.En stund senare
"Vi kanske ska börja röra på oss?" Säger Alex efter ett tag och Josef släpper henne. Hon hämtar sina saker på sitt kontor och de tar hissen tillsammans ner. De lämnar polishuset och går tätt intill varandra. Josef kan bara inte sluta le, det ser Alex i ögonvrån och hon blir alldeles varm. När de kommit ut en bit så ska de gå åt olika håll. Alex stannar upp och vänder sig mot Josef, han gör detsamma.
"Hejdå, då!" Säger hon med ett stort leende på läpparna och tittar på honom. Han tar försiktigt hennes midja och drar in henne till en kram, håller i extra länge för att få känna hennes doft.
"Vi ses imorgon!" Viskar han i kramen innan han släpper henne försiktigt och försvinner bort.
YOU ARE READING
Jolex💕
General FictionStory baserad på karaktärerna Alex och Josef, men även lite annat från Beck-filmerna🥰