Jolex💕

Sovmorgon

Dagen efter (08:14)

Alex och Josef sitter nere vid hotellfrukosten och äter och småpratar. De var uppe länge igår men är ändå inte trötta, det har varit en av dom bästa nätterna i deras liv.
"Har vi inte bråttom?" Mumlar Josef med munnen full av frukt. Alex skrattar till åt hur det ser ut.
"Nej, jag såg till så att vi alla i gruppen tar sovmorgon idag. Vi löste det ju så bra igår så det blir väl mest att åka in till lite pappersarbete senare." Svarar hon sedan och ler mot honom. Allt är bara helt fantastiskt just nu. Hon och Josef får vara med varandra utan att det är en hemlighet och samtidigt förhoppningsvis få jobbet att funka. 'Men det är en sak som inte är lika underbart' Tänker hon för sig själv, men avbryter snabbt tankarna. Hon måste skärpa sig nu och bara låta allt vara underbart ett tag till.

"Klar?" Frågar Josef och hon kommer tillbaka till verkligheten.
"Japp!" Svarar hon snabbt och de reser sig för att gå upp och hämta sina saker på rummet innan dom åker hem.
"Ska jag boka taxi?" Frågar hon på vägen upp i hissen men Josef skakar bara på huvudet.
"Redan fixat"

I taxin

"Vill du åka hem till dig och lämna ditt så kan ju jag hoppa av vid mig?" Frågar Josef försiktigt. Han tänker att hon kanske behöver vara själv ett tag, han känner ju henne trotts allt. Ibland kan hon behöva egentid och det vill han respektera.
"Nej, kan du inte följa med till mig?" Frågar hon, nästan lite gnälligt. Josef ler stort av hennes svar, det måste ändå vara någon slags bekräftelse.
"Såklart!" Svarar han och lutar sig och kysser henne i hårbotten.

I Alex lägenhet

När dom kommer till Alex lägenhet börjar hon packa upp sina kläder och Josef går på toa. När han kommer ut ser han att hon sitter på sängen och tittar ner i sina händer, som att hon är ledsen.
"Har det hänt nåt?" Undrar han oroligt och hon rycker till lite innan hon tittar upp på honom.
"Nej, eller...ja" Börjar hon tveksamt och sväljer.

Borde hon berätta för honom? Men dom har ju haft det så bra nu och hon vill verkligen inte förstöra något mellan dom efter allt som varit så fantastiskt. Men han borde väl förstå? Tankarna snurrar i huvudet på Alex. Det var ju inte meningen att hon skulle berätta för honom nu, det är liksom inte läge. Men blir det någonsin läge? Förmodligen inte, så det kanske är lika bra att riva av plåstret? Nej! Hon väntar tills ikväll.

"Eller nej, det är inget. Jag bara fastnade i tankarna lite" Säger hon och försöker skratta lite men han hör att det inte är sant, samtidigt känns det inte som att det skulle hjälpa att ifrågasätta. Han vet att hon kommer berätta för honom om det är något när hon är redo. Nu vill han bara njuta av hur bra allting fungerar mellan dom två och hur lyckliga dom kan vara tillsammans.

Polishuset (09:45)

"Godmorgon! Jag hoppas ni inte varit här alltför länge, ni fick ju trotts allt sovmorgon!" Säger Alex när hon kommer in och sneglar snabbt över gruppen innan hon går in i sitt kontor. Hon hänger av sin väska och kappa och går ut till gruppen igen.
"Idag behöver jag få in era rapporter, så jag tänker bara att vi jobbar på med det helt enkelt!" Säger hon och sveper med blicken över alla som nickar.
"Yes!" Säger Oskar och alla fortsätter jobba på.

Alex går då in i sitt kontor igen och slår upp sin dator framför sig. Men det är svårt att hålla koncentrationen. Det enda hon tänker på är att hon verkligen måste prata med Josef snart, det är inte rättvist mot honom annars. Dock är hon ju inte helt säker, men nästan. Men det får bli ikväll, för nu har hon faktiskt jobb att ta tag i.

Josef jobbar bra och känner hur han för en gångs skull faktiskt har fullt fokus på jobbet. Även om timmarna sömn inatt inte var många så har han fått oerhört mycket energi av att få vara med Alex.
"Kaffe?" Undrar Jenny och sveper över sina kollegor.
"Gärna!" Säger Oskar och Ayda och Josef nickar instämmande. Jenny är snabb ut och kommer tillbaka fort balanserades med fyra kaffekoppar.
"Tackar!" Säger Josef och tar en av kopparna. Han lutar sig lite bakåt i stolen och bestämmer sig för att ta en paus för att vila hjärnan i några minuter.
"Vad gjorde du och Alex igår då?" Undrar plötsligt Ayda nyfiket.
"Måste varit något bra, inte ofta vi får sovmorgon" Fortsätter Jenny och ler. Josef suckar och himlar lite smått med ögonen. 'Hur länge ska dom hålla på såhär?'
"Vi gjorde väl inget speciellt? Sovmorgonen var väl för att AWn blev sent?" Frågar han lugnt, trotts att han vet att det inte alls är så. Självklart var sovmorgonen för att han och Alex skulle få njuta av lite egentid, men det vill han såklart inte medge.
"Om du säger det så!" Svarar Jenny och vrider ner huvudet mot datorn igen.

Polishuset (16:54)

Arbetsdagen börjar gå mot sitt slut och Josef sitter och väntar på att resten av gruppen ska gå, men sen kommer han på sig själv. Vad väntar han på? Nu vet ju alla att dom ändå har en relation så det är ju inte konstigt att dom skulle gå hem tillsammans längre. Han ler när han kommer på det och tar sin jacka från stolen.
"Hejdå!" Säger han glatt till dom andra och går mot Alex kontor. Han knackar försiktigt och hon kollar upp med ett leende när hon förstår att det är han.
"Ska vi dra?" Frågar han försiktigt och hon ler ännu mer. Det är så skönt att inte behöva dölja något längre.
"Yes" Svarar hon samtidigt som hon som hon ställer sig upp och fäller ihop datorn.
"Mig eller dig?" Frågar hon sedan när hon tar på sig kappan, Josef förstår att hon syftar på vem som ska åka till.
"Mig?" Svarar han men betonar det lite som en fråga, hon nickar bara.

Josefs lägenhet (17:30)

"Vad vill du käka?" Undrar Josef när dom kommit hem till honom.
"Oj, jag vet inte. Vad var det där du gjorde när jag åt här sist? Det var så gott ju!" Svarar Alex fundersamt.
"Kycklingen? Ska bli!"Svarar han och ställer sig i köket direkt. Alex vet vid det här laget att det inte är någon mening med att försöka hjälpa till, han kommer inte låta henne göra något iallafall. Så istället går hon mot soffan och sätter sig tungt.

"Det är klart!" Hör hon. 'Redan?' Tänker hon för sig själv men inser snart att hon måste ha somnat till.
"Åh, det luktar supergott ju!" Säger hon påväg mot bordet och går fram och kysser Josef innan hon sätter sig.
"Bon apetit!" Säger han när dom satt sig och Alex skrattar till. Sedan börjar dom äta och småprata lite, men Alex inser att hon måste ta mod till sig nu och säga som det är.
"Josef? Jag måste berätta en sak..." Börjar hon och lägger ner besticken på tallriken. Han märker genast hur hon ändras och allt blir seriöst.