Jolex💕

Ledig dag

(12:25)
Vårsolen skiner över Stockholm och Alex och Josef går hem från restaurangen. De håller armkrok samtidigt som de går långsamt längst vattnet och njuter av hur de blir uppvärmda av solen. Plötsligt känner Josef hur Alex stannar upp och vänder sig ut mot räcket, mot vattnet. Hon lutar sig lite över och vilar armbågarna på det.
"Vad fint det är!" Säger hon och beundrar utsikten.
"Verkligen!" Svarar Josef kort och ställer sig bredvid henne, lutad mot räcket. Han tar en hand om hennes midja och kysser henne lätt på kinden. Hon vrider upp huvudet mot honom och ger honom en mjuk kyss på läpparna. De håller länge ögonkontakt och det pirrar i dem båda. Ingen av dem har någonsin mått såhär bra, inte vad de kan minnas iallafall.

"Nämen hej!" Hör de plötsligt en röst bakom sig säga. 'Fan! Inte nu...' Hinner Alex tänka innan hon vänder sig om och Josef drar bort sin hand diskret från hennes midja.
"Oj hej Oskar! Vad gör du här?" Svarar Josef efter ett tag och lägger märke till att han har sin dotter Emma med sig. Han vet inte riktigt vad han ska säga, kan han ha sett något?
"Vi är bara ute och promenerar lite, det är ju så skönt ute nu! Ni då?" Undrar Oskar. Hans svar får Alex och Josef att andas ut en aning, det tyder ändå på att han inte just sett deras kyss och förhoppningsvis inte heller hans hand på hennes midja.
"Samma här.." Svarar Alex den här gången och ler artigt. Emma drar otåligt i sin pappa.
"Vi ska röra oss vidare, ha det så bra!" Säger Oskar tillslut och lämnar dem ifred igen. De kollar på varandra spänt.
"Det var nära, kanske dags att dra hem nu?" Föreslår Alex och Josef nickar till svar.

Josefs lägenhet

När de kommer in går Alex direkt ut i köket. Hon sträcker sig efter ett glas i skåpen och fyller det med vatten. Josef står lutad mot köksön med blicken fäst mot henne och allt hon gör. Hon är det enda som intresserar honom. Hon är allt som snurrar i hans huvud och hon är den enda som han faktiskt bryr sig om. Han hoppas verkligen på att hon känner samma, för om hon skulle lämna honom så vet han inte vart han skulle ta vägen.
"Är du någon slags stalker eller?" Frågar Alex skämtsamt när hon ser hur han stirrar på henne. Sedan ställer hon ifrån sig glaset på diskbänken.
"Det skulle man ju nästan kunna påstå.." Svarar Josef svagt och går mot henne. Han tar händerna på hennes midja och drar henne nära för en kyss. Hon lägger armarna över hans axlar, sträcker på sig och kysser honom mjukt tillbaka.

Josef kysser henne allt intensivare och något hårdare. Hon gör detsamma och flyttar sig så nära att hon nästan står på honom. Han kysser henne lite ner på halsen.
"Josef..." Viskar hon lite flörtigt i hans öra med ett underliggande stön. Han bara ler av att höra henne säga hans namn och knäna viker sig nästan av tonen i hennes röst. Han håller henne hårt mot sig, kysser henne på munnen igen och leder långsamt henne mot soffan. Hon följer entusiastiskt med i hans rörelser. Men precis innan de sätter sig i soffan vänder hon på dem båda i en liten snurr, så att hon sätter sig över honom i hans knä. Hon drar sina händer över hela honom och han knäpper upp hennes blus försiktigt. När han knäppt upp tillräckligt många knappar för att se bh-n börjar han putta bort bandet. Han kysser henne långsamt där det satt och märker hur hon njuter av det.

Sedan går han upp igen och möter hennes blick. Nu drar hon av hans tröja och kysser honom över bröstet samtidigt som händerna smeker längst hans kropp.
"Alex!" Stönar han högt när hon börjar knäppa upp hans jeans samtidigt som hon kysser hans nacke. Hon ler åt hans reaktion. Precis när han ska knäppa upp hennes byxor ringer hennes telefon högt så att båda hoppar till av chocken. De kollar på varandra och suckar besviket innan Alex reser sig för att svara.

"Ja, det är Alex!" Svarar hon i luren efter att ha hämtat mobilen från bordet. Josef sitter besviket kvar i soffan med gnälliga ögon. Hon har blicken fäst på honom samtidigt som hon pratar.
"Jaha okej! Men det blir jättebra... Absolut!" Säger hon och Josef förstår inte vad det kan handla om, men han hör att Alex hela tiden försöker avstyra samtalet för att komma tillbaka till honom. Han tycker nästan att det är lite roligt att se hur lite intresse hon ger personen på andra sidan luren och hur gärna hon vill tillbaka.

Efter ett tag lägger hon äntligen på.
"Vad handlade det om?" Frågar Josef fundersamt när hon lagt på.
"Inget viktigt, bara Martin som vill prata lite tror jag." Ler hon tillbaka.
"Det är iallafall inget som ska avbryta oss..." Fortsätter hon och rör sig långsamt tillbaka mot honom.

Ca sex timmar senare

"Dags att beställa middag kanske? Vad är du sugen på?" Säger Josef efter ett tag och reser sig upp ur soffan för att sätta sig och kolla mobilen. De har bara suttit och kollat på tv i flera timmar. Alex går efter honom och säger sig mitt emot honom vid köksön.
"Sushi? Eller thai?" Föreslår Alex och ler mot honom.
"Sushi blir bra, det var längesen." Svarar Josef och håller fram sin telefon framför henne så att hon kan välja vad för sushi hon vill ha.

När de beställt sitter de och pratar ett tag. Alex vill så gärna fråga hur han ser på henne och vad han tycker om henne egentligen. Hon vill veta hur han ser på deras så kallade "relation". Redan nu tycker hon om honom extremt mycket och den känslan växer för varje dag och sekund som hon är med honom. Om han skulle lämna henne så är det bäst att hon är beredd på det innan hon blir helt förälskad. Eller det kanske hon redan är?

"Du?" Säger hon försiktigt efter ett tag och kollar upp osäkert på honom. Men hon vet inte riktigt hur hon ska fortsätta för att det ska komma ut rätt.
"Ja?" Säger han otåligt efter ett tag och lägger sin hand på hennes.
"Hur ser du på det här? Eller liksom...på oss?" Slänger hon ur sig snabbt. Av någon anledning har hon så svårt att prata om relationer och känslor, det känns liksom obekvämt.
"Alex..jag tycker verkligen om dig. Jag har lite svårt för relationer liksom...vi kan väl bara fortsätta som vi gör nu, ett tag till iallafall?" Svarar han försiktigt. Hon andas ut av lättnad, det var precis rätt svar.