Kriget är nära nu. Igår hade drottningen och hennes soldater tagit över hela Avernierna, och snart är soldaterna här. Viktor har sagt att det igår var någon som smög runt i lägret mitt i natten, men i morse var den borta. Jag ryser vid tanken på allt som skulle kunna komma hit mitt i natten, det skulle kunna vara soldaterna som skulle kunna döda oss. Vi övar hela förmiddagen på att skjuta pilbåge så att vi ska kunna försvara oss om något skulle hända.
- Sådär, nu räcker det med träning för idag, säger Rolinda.
Jag samlar ihop mina pilar, och beger mig tillbaka mot lägret tillsammans med de andra. Lägret ligger cirka hundra meter från platsen där vi tränar. Vi går igenom skogen, men till min och alla andras stora förvåning är lägret borta. Marken som förut var täckt med filtar är nu tom, och elden i mitten är förstörd. Jag går närmare, och ser då att hela marken är upptrampad av fötter. Rolinda går fram och tittar på marken. Jag hör henne mumla något i form av:
- Soldater.
Det är då jag börjar inse att kriget är på riktigt. Paniken inom mig växer sig snabbt.
- Borde vi inte gå här ifrån? frågar jag.
Rolinda nickar chockat och under tystnad börjar vi gå ifrån lägret. Vi följer fotstegen. De leder bort ifrån slottet och längre in i skogen. Hela dagen går vi, och följer hela tiden efter spåren.
YOU ARE READING
Vargar inom oss
FantasySimona och Viktor har alltid levt ett liv som vilka ungdomar. Men vad händer då de och fem andra förs ut i skogen, och blir kallade för varulvar. Kommer de att kunna fortsätta leva tillsammans ända tills målet, eller kommer allt att gå fel? Läs berä...
