Viktor- Resan till döden

146 10 0
                                    

Jag hör Simona skrika. Jag ser att jägaren har tagit henne, samtidigt känner jag någon som tar tag i mig. Jag blir fasthållen av jägaren. Jag sitter fast, kan inte röra mig alls. Den andra jägaren rider fram till mig. Han har Simona på sin häst.
- Vi tar dem till drottningen så snabbt som möjligt. De andra är redan fångade. Ta de andra hästarna.
Vi ska till drottningen. Allt känns plötsligt hopplöst, och de andra är redan fångade. Vi kan inte fly, inte från de här männen.

Sent på kvällen stannar vi. Platsen ser ut som ett läger. En av männen gör snabbt upp en eld. De andra gör i ordning något som ser läskigt mycket ut som kött från en ekorre...
- Skynda er! Vi vill komma fram imorgon, inte om en månad! skriker mannen vid elden.
Själv sitter jag gömd, fastbunden och ensam vid ett träd. Simona sitter vid ett annat träd. Anledningen till att vi inte får sitta bredvid varandra är att de är rädda för att vi ska försöka använda någon sorts magi. Själv tycker jag bara att det verkar fånigt. Varför skulle vi, varulvar använda magi? Vi är inga häxor. Inte som de i Ibias by. De som dog...

Jägarnas mat blir klar efter cirka en halvtimme. Då är jag så trött att jag nästan somnar, men jag vågar inte. Jag vet nämligen inte vad som skulle hända då. Inte heller vill jag tänka på det. De här jägarna verkar vara helt galna. Allt skulle kunna hända. Jag sneglar på Simona. Till min stora skräck ser jag att hon sover. Då känns det viktigare för mig att inte somna så att jag kan vakta henne. Jägarna har börjat äta av köttet. De är högljudda och skrattar så högt att de säkert väcker hela skogen. Jag blir rädd. De här tre männen kan göra vad som helst. De skulle kunna döda oss båda på bara några sekunder. Men jag hoppas så mycket att de inte kommer att göra det. Om jag har tur vill drottningen ha oss levande hos sig, så att det kan bli hon som dödar oss...

Hela kvällen sitter jag vaken, men det blir allt svårare när det blir mörkt. När till och med jägarna somnar framför elden, då kan jag inte låta bli att blunda. Efter bara några minuter somnar jag.

Vargar inom ossTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon