Vargar inom oss

Varulvstimmen

Vi vaknar upp, känner oss levande sugna på att få jaga. Slita djur i stycken och se oss som segrare. Pälsen glänser i fullmånens klara, vita ljus. Vi springer bort från lägret och ut i skogen. Ut bland träd och stenar. Under tiden ylar vi högt för att skrämma slag på allt som finns i skogen. Då hörs snabba steg. Det är steg från fyra hovar. En häst. Det måste vara en häst. Vi börjar springa efter hästen. På hästens rygg sitter någon. Hennes blonda hår flyger i luften och klänningens lätta blåa tyg virvlar kring hästens ben. Om vi bara springer lite fortare är vi ikapp. Vi kan springa länge. Vi har fortfarande tid på oss. Hästen kommer snart att bli för trött. Vi ser hur hästen börjar sakta in. Vi är långt ifrån trötta. Men plötsligt bli vi rädda. Flickan på hästen ser vi nu är en alv. Hon riktar sin pilbåge mot oss. Pilen susar genom luften. En av oss har fallit. Tjockt rött blod sipprar ur såret i benet. Alven kommer att hinna undan, men nu är det viktigaste att vi kommer tillbaka till lägret innan tiden är slut.