Dangerous (Svenska)

2

Jag darrar nästan när jag glider det rosa läppstiftet över läpparna. Idag är det exakt en vecka sedan jag träffade den där konstiga killen. Han försvann samma dag han kom och jag har inte hört ett ljud sedan dess. Jag vet att jag är lite paranoid och så men en hel vecka har jag inte kunnat sluta tänka på honom. Hans ögon var så blå och hans blick var så tom. Det tyckte jag var väldigt skrämmande iallafall. Dessutom har jag känt mig förföljd på senaste tiden och det har inte gjort saken bättre. Jag säger till mig själv att sluta darra men det fungerar inte.

Jag sätter på mig ytterkläderna och skorna och beger mig ut i den kalla dagen. Solen är som bortblåst och himlen är mörk. Man kan känna hur luften är tryckande vilket betyder att det ska åska och regna. Jag skyndar mig till busshållplatsen och sätter mig och väntar på bussen. Jag sveper kappan hårdare om mig och jag huttrat tyst. Jag visste att jag skulle tagit min kofta på mig! Jag visste det, men är man dum så är man. När jag kommer fram till caféet känner jag oron äta upp mig inifrån. Jag pausar och stannar en stund utanför caféet och tar några djupa andetag. Sedan går jag in och spejar ut över det stora caféet, men ingen kille med blå ögon och jag pustar ut lättat.

Melissa är sjuk och hennes farmor är bortrest vilket betyder att jag bestämmer. Jag går in i personalrummet och byter om. Sedan med ett påklistrat leende går jag ut och förbereder mig för alla beställningar.

Arbetsdagen var lång och seg, det kom inte så många kunder och alla dem som kom var sura personer. Så mitt humör är väl inte på topp när jag lämnar caféet den dagen. Jag är så trött, jag är liksom helt utmattad. Jag vinkar efter en taxi och bryr mig inte ens om att le när taxichauffören ler glatt mot mig.

"Släpp av mig vid närmaste mataffär" Säger jag trött och försöker le mot mannen.

"Ska bli sir, oj jag menar miss" Skrockar han och skrattar lite för sig själv.

På Coop som råkar vara den närmaste affären så köper jag chips, läsk, godis och pizza eftersom jag ska tillbringa min dåliga dag ensam. Som vanligt. Jag suckar lätt och bestämmer mig för att gå hela vägen hem. Det är inte så långt och mina påsar är inte så tunga.

När jag är hemma ställer jag fram all mat på soffbordet och slår på teven. Det finns inte mycket att se på förutom en kille som berättar om hur han ska överraska sin tjej på deras bröllops dag. Vem gör ens något sånt program? Så lamt! Jag suckar trött när han läser upp en usel dikt till henne. Jag har haft många killar i mitt liv men det är inget jag behöver. Killar är ju ändå idioter och är bara ute efter en grej. Sex.

Mitt upp i mina tankar ringer det på dörren. Jag hoppar till och ser misstänksamt mot dörren. Vem kan det vara? Jag reser mig långsamt ur soffan och går lika långsamt mot dörren. Jag kan känna hur jag har gåshud och hur nackhåren rest sig. Jag tittar skräckslaget ut genom det lilla kikhålet och ser samma kille som jag träffat för exakt en vecka sedan. Men bredvid honom står två lite större män som har enorma muskler. Dem plingar igen och jag slår i huvudet i dörren.

"Vi vet att du är där, öppna nu annars öppnar vi åt dig" Hör jag den ena mannen säga genom den stängda dörren.

I det ögonblicket känner jag hur mitt blod fryser till is, kalla kårar susar genom kroppen och jag andas fort.

------------------

Kort kapitel vet... Men det kommer snart mer.

Tack för att ni läste om nån läste dvs. Hejdå!!♥