Dangerous (Svenska)

24

Trevlig läsning!

Jag håller emot och känner hur mina armar inte orkar dörren längre. Det finns ingen idé att försöka när jag vet att jag kommer förlora. Tillslut släpper jag dörrhandtaget och ramlar baklänges så att jag slår i huvudet i golvet.
Jag ser mig runt i rummet, men allt är suddigt och snurrar runt. Jag sätter mig normalt upp och lägger handen bakom huvudet. Jag märker att någon står framför mig och stirrar på mig. Jag kollar upp på personen som om jag sätt ett spöke eller monster. Allt är fortfarande suddigt och jag kan inte riktigt se vem det är. Jag gnuggar ögonen ett flertal gånger med slaget jag fått när jag ramlade måste ha gjort att allt blivit suddigt och oklart.

"Nora, how are you?? Omg i'm so sorry" Säger en bekant röst.

Jag fryser till och försöker resa mig på fötter men efter några försök ger jag upp. Jag bara ramlar ner på golvet gång på gång.

"Please, leave me alone!!" Skriker jag och kämpar mig igenom tårarna.

Jag ser hur personen närmar sig och placerar sin hand på min axel. Jag slår bort den och bakar några meter.

"Nora, take it easy, It's Zac, I just want to help you" säger han mjukt.

Jag sitter länge och tänker efter innan det slår mig. Zac? Jo det är väll han Allison jämt pratar om. Han med dem perfekta kindbenen, sitt fluffiga hår och det vita leende. Faktiskt extremt snygg men Allison gillar honom så det är ingen idé.

"Zac? what are you doing here?" Frågar jag och får äntligen tillbaka synen.

"I thought we could do something, like go see a movie or something"

Jag ser tveksamt på honom och han kliar sig nervöst i nacken.

"Or we could just hang out, and do something..." Fortsätter han.

Jag suckar lite tyst och ger honom ett litet leende.

"It's okay, we can take a walk and then decide" säger jag och kan verkligen se hur lättad Zac ser ut.

"Great!" Säger han och hjälper mig upp från golvet som jag suttit på.

"Wait just a second"

Jag skyndar mig in i sovrummet, vinglig från smällen som jag är och klä på mig. Jag sätter på mig en långärmad vanlig tröja och ett par svarta slitna jeans innan jag skyndar mig tillbaka ut till hallen där Zac står och väntar på mig.

"Let's go!" Säger jag.

Jag låser dörren och ler mot Zac som håller en bruket färska vita rosor. Han lägger dem försiktigt framför dörren på dörrmattan och tar min hand istället och lägger sin arm runt mig, som en riktig gentleman. Jag stelnar till lite och försöker att slappna av, att hålla mig lugn och inte tänka så mycket. Zac märker som tur inte min stelhet utan drar med mig ut genom porten och vi beger oss mot parken. Allt känns så stelt. Allison som har berättat om Zac så sjukt mycket och att hon har en crush på honom. Om hon får reda på detta, kommer det göra henne så besviken och det är det sista jag vill att hon ska vara. Hon är liksom den systern jag aldrig fick.

Vi fortsätter att gå och beslutar oss tillslut för att gå och se en film. Först vill Zac se den nya Fast and Furious 7, men jag klarar inte av actionfilmer. Inte efter allt som hänt. Så det fick bli en komedi istället.
Precis när vi ställt oss i kön till att köpa biljetter, vänder sig Zac till mig och ser mig djupt in i ögonen.

"I like you Nora. I really like you"

"Zac please..." Börjar jag men blir avbruten.

"I know, I know. But you should know that when you're ready I will be here. I will stand by your side even if it kills me to not be with you"

Jag suckar djupt. Vad ska jag nu säga
Och det enda jag inte vet att det verkligen kan vara bokstavligt talat Aaron utanför fönstret som iakttar mig noga och som är galen. Galen nog att göra allt för att ta tillbaka mig, och göra mig till hans igen.

-----------

Jag hoppas att ni gillade detta kapitlet, skriv om ni vill att kapitlen ska vara längre eller kortare🌹 TACK för att ni läser, kommenterar och röstar det gör mig SUPERGLAD!!
Tips gärna era vänner om denna berättelsen🐾